Hur har det blivit så här?
Enligt Robert Bergqvist finns det flera orsaker till att vi nu är i recession.
– Vi har en svag omvärld, när effekter av pandemistöd och energistöd har klingat av. Det var mycket stödpengar som blev som en injektion, men nu avtar den effekten.
Nu möter alla, både hushåll och företag, också en hög och bastant räntevägg, som gör att konsumtionsutrymmet och investeringsutrymmet minskar.
– Alla måste hålla igen på konsumtion och investeringar.
Dessutom har inflationen gjort att allt blir dyrare. Vårt konsumtionsutrymme har helt enkelt minskat rejält, förklarar han.
Vad är recession?
– Det finns olika definitioner av recession. Med teknisk recession menas negativ tillväxt två kvartal i rad. Det är det vi har i Sverige nu, säger Robert Bergqvist.
Men det finns mer förfinade sätt att definiera tillståndet, berättar han.
För Sveriges del har arbetsmarknaden stått emot ganska bra hittills, konstaterar han, även om det börjar märkas tecken på att fler blir arbetslösa nu.
I USA använder man också metoden att fastslå när landet går in i recession i efterhand, för att öka säkerheten i definitionen, förklarar han.
Hade den kunnat undvikas?
– Nej, jag tror inte det. Syftet med centralbankernas höjningar av räntorna är att sänka temperaturen i ekonomin och minska köpkraften för att få ned inflationen.
Fast många frågar sig om centralbankerna har tagit i för mycket.
– Det är en historisk omsvängning av penningpolitiken. De flesta länder har fått höjd ränta.
Effekterna förstärker varandra. Ett plus ett blir inte två nu, det kan bli tre, förklarar han. Den stora frågan är om den ovanligt aggressiva penningpolitiken innebär en alltför stark medicin.
Vad innebär recessionen för hushållen?
– Det är ett otäckt ord, ett spöke för många. Men det är inte någon överraskning. Hushållen känner av minskad konsumtion och högre räntor redan, säger Robert Bergqvist.
Därför innebär r-ordet mest en bekräftelse på att det vi upplever också stämmer överens med terminologin.
– Men om arbetsmarknaden börjar försvagas så kommer hushållen att märka av det mer. Det finns en oro, företag kan börja se över sina kostnader och hålla igen, och dra ned på antalet anställda. Då blir det tydligare effekter för hushållen.
Hur kommer vi ur recessionen?
– Nyckeln är inflationen. Den är på väg ned nu. Riksbankschefen Thedéen har sagt att vi kan nå inflationsmålet redan vid årsskiftet. Under våren kommer den i alla fall att komma ned.
Han ser att två vackra, ljusa fönster snart kan öppnas för oss.
– Det första är räntefönstret, när inflationen kommer ned så öppnas det. När räntan sänks innebär det en vitamininjektion för ekonomin.
– Det andra fönstret är finanspolitiken. Nu är visserligen budgeten lagd för 2024, men när inflationen minskar så kan finansminister Svantesson öppna locket till statens kassakista, och stötta ekonomin, säger Robert Bergqvist.