Finansminister Elisabeth Svantesson (M) och regeringen spår lågkonjunktur fram till 2026 och sänker dessutom prognosen för tillväxten i år i vårändringsbudgeten.
Mattias Persson, chefsekonom vid Swedbank, delar bilden av ett allt tuffare ekonomiskt klimat för svenska hushåll men ser ändå annorlunda på de kommande åren.
– Jag tror att regeringen är lite för optimistisk både i år och nästa år. Hela inriktningen på budgeten är att få ned inflationen, på så sätt tar finanspolitiken ett ansvar men kanske lite i överkant. Jag tror man ska räkna med en längre period med tuffare tider, säger han till TT.
Faller tillbaka
Även Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, tycker att regeringen är något optimistisk i sin prognos.
– Det finns en risk att tillväxten blir svagare än vad regeringen räknar med. Både i år och kanske framförallt nästa år, säger hon.
I den nya prognosen spår regeringen att inflationen blir i snitt 8,8 procent i år för att därefter falla till 3,6 procent. I Swedbanks senaste prognos från januari låg bedömningen på 8,7 procent respektive 3,2 procent.
Mattias Persson påpekar att man kommer med en ny prognos i slutet av april, men i den senaste såg man också en lägre tillväxt än regeringens nuvarande bedömning.
– Köpkraften kommer inte att förbättras snabbt. Riksbanken har flera räntehöjningar på gång, du har inga stimulanser och det gör att tillväxten blir lägre, säger han.
När det gäller specifika delar av budgeten gör Mattias Persson tummen upp för det tillfälligt höjda bostadstillägget. Däremot är han frågande till hur det ska bli med kommuner och regioner som nu får vänta på besked om nya pengar till i höst.
"Mycket försiktig"
– Vi trodde i vår prognos i januari att man skulle skjuta till mera, det har man inte gjort och frågan är om vi verkligen kan behålla kvalitén i både vård och omsorg. Risken är att det blir långsiktiga skador om vi får sämre kvalité inom vården.
Annika Winsth kallar budgeten för "mycket försiktig". Att regeringen tar ansvar för inflationen tycker hon är bra, men det finns enligt henne satsningar som går att göra utan att det eldar på inflationen.
– Det handlar om satsningar som kan skapa förutsättningar för att Sverige är mer konkurrenskraftigt i framtiden, som utbildning och energiförsörjning. Det kommer att vara väldigt viktigt för att företag ska vilja vara i Sverige i framtiden.
Även gruppen av mest utsatta hade kunnat stöttas mer, enligt Annika Winsth.
– Det är klart att det kan vara lite inflationsdrivande, men det är en så pass liten grupp i samhället. Nu har det varit väldigt tufft för många människor och jag tror att alla i Sverige tycker att det är rimligt att människor 2023 ska kunna äta sig mätta och värma sina bostäder, säger hon.
Välkomnar stram budget
Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, välkomnar samtidigt en stram budget.
– Vi tycker att det är klokt att man avvaktar med stora löften. Vi vill se hur ekonomin och särskilt inflationen utvecklas innan dess, säger han.
Regeringens prognoser för ekonomin är enligt Kainelainen "hyfsat lika" Konjunkturinstitutets.
Han efterlyser däremot mer tydlighet kring eventuella framtida elstöd.
– Nu säger regeringen att man är beredd att agera snabbt om det behövs. Vi tycker snarare att man behöver ha en färdig syn redan innan vintern på hur sannolikt höga elpriser ska hanteras, så att hushåll och företag vet i förväg, säger han.