Regeringen lättar på regler för förtidspension

Det ska bli lättare att få förtidspension för personer över 60 år, föreslår regeringen i ett budgetförslag. Dessutom höjs bostadstillägget för pensionärer.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) föreslår snällare regler för förtidspension.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) föreslår snällare regler för förtidspension.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi2021-09-02 08:21

Knappt hade bläcket torkat på förra veckans stora utredning som regeringen fick på sitt bord, innan socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) lägger delar av den som skarpt förslag. Det ska bli lättare att få sjukersättning, det som förr kallades förtidspension, för dem som passerat 60 år och som i många fall fastnat i långa sjukskrivningar.

– De som varit med och byggt vårt land och lagt grunden för vår välfärd förtjänar också en trygg ålderdom, sade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) på en pressträff.

Men utredningen ska beredas och remissbehandlas på vanligt sätt, säger Shekarabi, men det brådskar med att redan nu avisera att det här blir verklighet eftersom pensionsåldern höjs ytterligare 2023.

– Det är viktigt vi lägger fram det här innan pensionsålders höjs.

Snällare regler

Innebörden av de snällare reglerna är att den långtidssjukskrivne inte ska behöva söka jobb på hela arbetsmarknaden som reglerna säger i dag.

– Man ska prövas mot de arbeten som man har erfarenhet av, säger Shekarabi.

Om det då befinns utsiktslöst att kunna arbeta, då kan man få sjukersättning, förutsatt att man fyllt 60 år.

Hur många som berörs och vad det kommer att kosta är inte helt glasklart.

– Det beror på rättstillämpningen, säger ministern.

När utredningen lades fram härom veckan gjorde utredaren Samuel Engblom bedömningen att runt 5 000-10 000 fler årligen kan komma att förtidspensioneras, men det inbegrep hela utredningsförslaget som var lite mer vidlyftigt än vad som nu läggs fram av regeringen. I dag lyfter cirka 230 000 sjukersättning, varav 30 procent är över 60 år.

Översatt som andel av samtliga 60-64-åringar lyfter 13,3 procent sjukersättning i dag. Utredningens uppskattning, i det låga scenariot, är att den andelen kommer att stiga mot knappt 20 procent på 20 års sikt.

Var tionde svensk

I början av 2000-talet var över en halv miljon svenskar, eller var tionde i arbetsför ålder, förtidspensionerad, vilket blev väldigt dyrt för statskassan. Det var då reglerna skruvades åt. Men varken utredaren Samuel Engblom eller Shekarabi ser någon risk med att vi hamnar där igen. De gamla reglerna hade mer inslag av arbetsmarknadsskäl som bakgrund till de betydligt högre volymerna av förtidspensioneringar som gällde då.

Förslaget får tummen upp av Kommunal.

– Det här är väldigt, väldigt bra. Det ligger nära det vi har föreslagit tidigare, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin som bland annat har många utslitna undersköterskor i äldreomsorgen i sin medlemskår.

Enligt honom slipper nu många som inte orkar jobba till ordinarie pensionsålder att börja nagga på sin ordinarie ålderspension i förtid.

– Det ger uppemot tio procent mer i pension livet ut, säger Baudin.

Shekarabi bedömer att förslaget har goda möjligheter att röstas igenom i riksdagen, eftersom han tycker sig ha märkt ett stöd från både höger och vänster.

Planen är att de nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2022.

Högre boendetillägg

Regeringen föreslår också att taket för bostadstillägg för pensionärer ska höjas från 7 000 kronor till 7 500 kronor. De vill också höja det så kallade konsumtionsstödet med 200 kronor för ensamstående och 100 kronor för gifta.

Det förslaget väntas påverka 350 000 personer, varav 248 000 är kvinnor.

Fakta: Vanligaste diagnoserna

Vanligaste diagnos för personer med sjukersättning (förtidspension) är psykiatrisk. Av de dryga 230 000 som hade sjukersättning i slutet av 2020 hade 56 procent av männen en psykiatrisk diagnos. Motsvarande siffra för kvinnorna var 46 procent. Andelen som får sjukersättning för en psykiatrisk diagnos är som högst i 30-årsåldern, där dessa diagnoser står för 70 procent.

Näst vanligaste diagnos berör rörelseorganens sjukdomar. Andelen som får sjukersättning på grund av en sådan diagnos ökar med stigande ålder och är som vanligast för de i åldern 60–64, där nästan 30 procent får ersättning på grund av det.

Den tredje vanligaste diagnosen som grund för sjukersättning tillhörde sjukdomar i nervsystemet.

Källa: Försäkringskassan


Fakta: Pensionsålder och sjukersättning

Förra året höjdes den lägsta åldern för att ta ut inkomstgrundad pension från 61 till 62 år. Rätten att stanna kvar i anställning höjdes från 67 till 68 år.

Om två år, 2023, ska den lägsta åldern för att kunna ta ut ålderspension höjas från 62 till 63 år. Gränsen för när garantipension kan tas ut höjs då från 65 till 66 år. Rätten att stanna kvar i anställning höjs samtidigt till 69 år.

Sjukersättning, tidigare förtidspension, kan beviljas personer i åldrarna 19 till 64 år vars arbetsförmåga är "stadigvarande nedsatt" på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Antalet personer med sjukersättning/förtidspension var som högst 2005. Då hade 540 000 personer det.

I slutet av 2020 hade antalet gått ner till knappt 235 000 personer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!