– Nu ändrar vi lagstiftningen som gör att det går att bygga fler reaktorer på fler platser än vad som är möjligt i dag, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Förslaget går nu ut på remiss. Tanken är att lagändringen ska träda i kraft i mars 2024.
Svenskt Näringsliv välkomnar beskeden.
– De besked som kom i dag är bra och viktiga, men de är inte allena saliggörande. Men de är helt nödvändiga för att få till nödvändiga investeringar, säger organisationens vd Jan- Olof Jacke.
– Det är just det som är politikens uppgift: att skapa förutsättningar för investeringar i all fossilfri kraft, säger Jacke som nu vill se samma tydlighet vad gäller att snabba på tillståndsprocesser för allt från sol- och vindkraft, nya kraftledningar och annan nödvändig energiinfrastruktur till kärnkraft.
I dag anger miljölagarna ett tak på tio reaktorer. Dessutom får det bara byggas nya kärnkraftverk på de platser där det redan finns reaktorer, det vill säga Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Dessa bestämmelser tas nu bort, enligt förslaget.
Tidigare har Strålsäkerhetsmyndigheten fått i uppdrag, av den regering som Magdalena Andersson (S) ledde, att se över regelverket. Dessutom har Kristerssons regering öppnat för forskning kring kärnkraftverk. Dagens förslag är ytterligare ett steg i regeringens strävan att bygga mer kärnkraft i Sverige, enligt regeringen.
"Fler reaktorer"
Förslaget öppnar enligt Romina Pourmokhtari för byggandet av små reaktorer eftersom det ska gå att bygga på andra platser än vad som är tillåtet i dag.
– Vi anpassar lagstiftningen efter ny teknik, säger hon.
Sverige har för närvarande sex reaktorer, av dem är Ringhals 4 för närvarande under reparation. Som mest hade vi tolv.
Ingen uppluckring
Ministrarna får frågan om beskedet får någon inverkan på säkerheten, att det nu kommer att gå att bygga reaktorer på fler platser i Sverige.
– Det finns ingen uppluckring av lagstiftningen vad gäller kärnkraftssäkerheten, säger Kristersson.
Var eventuellt nya reaktorer kan tänkas hamna i Sverige, svarar de inte på, det är upp till var behovet finns – något som industrin bäst vet.
– Det får vi se. Det finns mycket att ta hänsyn till, säger Romina Pourmokhtari.
Tidigare har trycket varit hårdast för att bygga ut effekten i södra och mellersta Sverige, det vill säga i elområdena 4 och 3. Där är behovet mer och reglerbar elproduktion störst, ett behov som blivit tydligt efter avvecklingen av reaktorer i Ringhals och Oskarshamn, och tidigare även Barsebäck.
På frågan om regeringen vill återstarta nyligen nedlagda reaktorerna Ringhals 1 och 2, svarar Pourmokhtari.
– Det är en fråga som regeringen nu tittar på.
Enligt en regeringskälla pågår en sådan utredning sedan regeringsskiftet. Dock har ägare av reaktorerna, som Vattenfall och Uniper, hävdat att tåget har gått och att det enligt deras mening inte är meningsfullt att utreda en återstart eftersom avveckling och nedmontering redan är så långt gången. Men regeringens syn är att det är en ekonomisk snarare än en teknisk fråga.
Miljöpartiets språkrör Per Bolund är inte imponerad av det som regeringen lägger fram. Det löser inga problem i närtid.
"Vi har människor som just nu öppnar sina elräkningar med en stor klump i magen, och då behöver fokus vara på att få fram mer billig el snabbt. I stället för det slag i luften som presenterats i dag borde regeringen fatta beslut om all den havsbaserade vindkraft som redan ligger på deras bord och sluta motarbeta energieffektivisering", säger Bolund i en skriftlig kommentar..