Dock säger S-regeringen nu adjö till planerna på att införa familjeveckan, ett vallöfte från 2018 som regeringen inte har lyckats göra verklighet av än. Den skulle ge föräldrar större möjligheter att ta ledigt för att vara med barnen i skolan någon dag, till exempel.
– Vi kommer att behöva välja bort saker.Jag ser inte att det finns ekonomiskt utrymme och prioritet för att genomföra det (läs: familjeveckan). Det väljer vi bort, säger Damberg till TT efter prognospresentationen på Harpsund.
Några vallöften som kostar pengar har regeringen/S ännu inte lagt fram och Damberg vill inte säga mer än att man vill satsa på välfärden, gå hårt åt brottsligheten samt fortsätta med klimatomställningen. Men reformutrymmet är lite osäkert, enligt Damberg.
Stora risker
– Vi ser stora risker för sämre ekonomisk utveckling i vår omvärld, med högre priser, högre räntor, som drabbar både hushåll och företag. Om vi får en sämre ekonomisk utveckling kommer utrymmet inte att räcka för att lösa de stora utmaningar Sverige står inför.
Det blir en tvär inbromsning i ekonomin, enligt regeringens senaste bedömning. Efter en oväntat stark återhämtning i andra kvartalet i år lyfter regeringen sin prognos för årets tillväxt till 2,3 procent. Men för 2023 väntas inflations- och räntesmällen trycka ned tillväxten till 0,4 procent.
– Det är framför allt en svag utveckling för hushållens konsumtion som dämpar, säger Mikael Damberg.
Så sent som i juni räknade regeringen med en tillväxt på 1,1 procent nästa år.
– Vi befinner oss i en krigsekonomi med en ökad ekonomisk osäkerhet i hela världen och det påverkar också Sverige, säger Damberg.
Krigsekonomi i energisektorn
Roten till problemet är enligt finansministern högre energipriser i kölvattnet på Rysslands invasion av Ukraina och påföljande västliga sanktioner mot Ryssland.
Arbetslösheten spås öka från 7,6 procent i år till 7,7 procent nästa år. Även det är en mer pessimistisk bedömning än tidigare.
Inflationen, enligt måttet KPIF, spås bli 7,3 procent i år och 3,9 procent 2023, högre än juniprognosen. Inflationen, inklusive ränteförändringar (KPI), ligger betydligt högre, 8.0 procent i år och 6,3 procent nästa år.
– Vi ser en konjunkturnedgång för svensk ekonomi: lägre tillväxt, högre inflation och förhöjd arbetslöshet. Lågkonjunkturen bedöms inte bli lika djup som tidigare lågkonjunkturer under 2000-talet, men osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen är mycket stor, säger Damberg.
"Alla måste hjälpas åt"
Han vädjar om försiktighet från alla håll, för att undvika en utdragen kris med löne- och prisspiraler som förlänger perioden av en inflation som äter upp svenska reallöner.
– Alla måste hjälpas åt. Företag ska inte passa på att höja priserna och sko sig på hårt pressade svenska hushåll utan skäl. Våra självständiga parter på arbetsmarknaden ska ta ansvar för lönebildningen, säger Damberg.
– Politiska partier ska inte buda över varandra för lånade pengar. Att skuldsätta Sverige för att kompensera för varenda prisökning skulle elda på inflationen och höja räntorna ytterligare – det skulle också kunna äventyra statsfinanser, hota välfärd och pensioner, tillägger han.
Men en ljuspunkt enligt Damberg är att Sverige går in i krisen med en stark ekonomi. Det väntas bli överskott i statsfinanserna både i år och nästa år samtidigt som statsskulden väntas fortsätta falla.