– Svenska hushåll är extremt pessimistiska, mycket mer än i andra länder, säger Svantesson om stämningen vid köksborden.

Regeringen spår att lågkonjunkturen håller i sig till 2025. I en ny prognos bedömer man att Sveriges BNP sjunker med 0,7 procent under 2023.

– Det rör sig ganska fort just nu och dessvärre inte alltid till det bättre, säger Svantesson.

– Det är inte så att vi ser dramatiska ökningar av konkurser och varsel nu, men vi ser att det ökar, tillägger hon om effekterna än så länge.

Inflationen är fortsatt hög och den ekonomiska nedgången blir djupare och längre än vad regeringen trodde, enligt Elisabeth Svantesson.

Mer utdragen

Hon beskriver det som en ekonomisk vinter, som blir mer utdragen än vad man först trott.

– Väldigt många hushåll kämpar just nu, säger Elisabeth Svantesson och tar höga energipriser och ökande bolånekostnader som exempel på det som tynger mest.

I valrörelsen gick Svantessons parti och de partier Moderaterna nu bildat regering med fram med löften om att kraven på att amortera på bolån skulle pausas. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) sade nyligen att han inte har givit upp hoppet om paus. Riksbanken och Finansinspektionen har sagt att det vore oklokt och Konjunkturinstitutet har också yttrat sig om att det vore en dålig idé.

– Hur vi ska göra med amorteringskravet kommer vi att återkomma om, det förs en diskussion med myndigheterna, säger Svantesson till TT.

– Men det vi prioriterar nu är att få ut elstödet. Och vi tittar också på frågan om elstöd till Norrland.

Hushåll kommer pressas

Försäkringskassan räknar inte med, enligt uppgift till TT, att kunna börja betala ut stödet till hushållen i södra och mellersta Sverige, det vill säga hushåll i elområdena 3 och 4, förrän i slutet av februari. Många kommer att få höga räkningar redan efter december.

TT: Är det stöd i rätt tid?

– Vi hade självklart önskat att det skulle gå snabbare men myndigheten gör bedömningen att de pengarna kan komma i mitten eller slutet av februari och de jobbar på så snabbt de bara kan, säger finansministern.

Kommuner och regioner har varnat för bistrare ekonomiska förutsättningar, kanske framförallt vad gäller de sjukvårdstunga regionerna. De statsbidrag, generella och riktade, som finns med i den nu klubbade budgeten var enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) i underkant om tanken är att verksamheten inte ska behöva dras ned.

– Jag och regeringen följer utvecklingen väldigt noga, är det Elisabeth Svantesson kan säga om utsikterna för ytterligare tillskott.

Hon säger att svensk ekonomi och svenska hushåll kommer att pressas under de närmaste åren.

– Staten kommer inte kunna kompensera för allt detta, tillägger hon.

Brutalt höga priser

Inflationen enligt måttet KPI bedöms stiga till 8,9 procent, högre än tidigare bedömning i höstas. Arbetslösheten bedöms samtidigt öka till 7,8 procent, också det en förändring till det sämre jämfört med förra prognosen.

Den här vintern kommer vi att se brutalt höga elpriser, enligt Elisabeth Svantesson, och det bidrar starkt till inflationen.

– Det som är positivt, om man ska se något som överraskat på uppsidan, var att BNP i kvartal tre var högre i Sverige än tidigare väntat, säger Svantesson.

Det gäller även Kina, USA och euroområdet.

– Dessvärre ser vi tecken på en väldigt tydlig avmattning, säger hon.

I den senaste prognosen som gjordes i början av november bedömdes BNP minska med 0,4 procent kommande år. Inflationen bedömdes då bli 8,3 procent.