– Det här är en viktig principiell fråga, ytterst handlar det om gränserna för EU:s befogenheter, säger Paulina Brandberg (L), biträdande arbetsmarknadsminister, till TT.

Frågan handlar, uttryckt på ett annat sätt, om EU:s fördrag verkligen ger EU rätt att lagstifta om lönebildning, enligt ministern. Det är angeläget att få klarhet i det.

I vintras lät det inte självklart att regeringen skulle, som det heter formellt, begära hos EU-domstolen att få intervenera på Danmarks sida i målet. Men i nästa vecka skickar regeringen in pappren till EU-domstolen om det.

Det är Danmark som har väckt talan mot direktivet och EU-kommissionen. Efter tryck från den svenska arbetsmarknadens parter och en majoritet i riksdagen – både Socialdemokraterna och regeringens stödparti Sverigedemokraterna ställde sig på samma sida mot regeringen i frågan – meddelade regeringen att den avsåg att backa upp Danmark.

– Vi avvaktade för att se hur den danska talan var utformad och när vi såg det kunde vi snabbt konstatera att det var något vi kunde ansluta oss till, säger Brandberg.

Danmark och Sverige var de enda EU-länderna som inte stödde direktivet bland EU-länderna när det beslutades, trots att EU-kommissionen försäkrat att det finns undantag som gör att de båda ländernas politiker inte måste slå fast minimilöner i lag. Men svenska fack och arbetsgivare befarar att det inte håller om ett mål om vem som har rätt att bestämma löner hamnar i EU:s domstol.