Syftet med vad som juridiskt skulle bli ett tillfälligt undantag från miljöbalken är enligt Baylan att undvika en svensk cementkris.
Upplägget presenterades på en hastigt inkallad gemensam presskonferens med miljö- och klimatminister Per Bolund (MP). Det bygger på att riksdagen ger regeringen bemyndigande att fatta beslut om en förordningsändring.
"En allvarlig sårbarhet"
I praktiken innebär det att Cementas befintliga tillstånd för täkt- och vattenverksamhet i Slite på Gotland kan förlängas i tiden med åtta månader – men då bara för den kalk som omfattas av tillståndet.
– Situationen har helt uppenbart blottat en allvarlig sårbarhet, säger Baylan på pressträffen.
Cementas kalkstensbrytning i Slite har ställts inför hotet om tvärstopp den 31 oktober, sedan Mark- och miljööverdomstolen i början av juli avslog en ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för verksamheten. Domstolen avvisade ansökan med motiveringen att Cementas miljökonsekvensbeskrivning var undermålig.
Effekterna av domstolsbeslutet skulle kunna bli stora, både enligt branschfolk och en oberoende utredning som regeringen tillsatt då en majoritet av den cement som används i svensk samhällsbyggnad kommer från kalk som bryts i Slite.
– Med åtta månader efter den 1 november ger du naturligtvis också de som använder cement möjlighet att hitta alternativ. Det är ju mycket svårare om det (stoppet) ligger åtta veckor bort, säger Baylan.
Brett politiskt stöd
Han tillägger att han i kontakter med näringsutskottet i riksdagen upplevt att det finns ett brett politiskt stöd för de åtgärder som nu vidtas av regeringen.
– Det finns en stor angelägenhet för att minimera både de risker och de eventuella konsekvenserna. Och jag hoppas och tror att riksdagen kommer att behandla detta med den seriositet och med den hast som det kräver, säger Baylan.
Han håller inte med om att regeringen ur ett rättssäkerhetsperspektiv har gett sig in på ett sluttande plan genom att hjälpa ett enskilt bolag i ett tillståndsärende som har fastnat i en domstolsprövning.
– Vi går inte in i rättsprocessen. Den handlar om ett utökat tillstånd, säger han.
– Det vi gör och det som är viktigt för oss som regering är att minimera konsekvenserna för bostadsbyggande, infrastrukturprojekt, för energiomställning med mera. Det är både vårt ansvar och vår plikt att göra detta, tillägger han.
Cementa – som lämnade in sin ansökan om förlängt och utvidgat tillstånd för fyra år sedan – har sedan deras tillståndsansökan avvisades i juli begärt prövningstillstånd i Högsta domstolen (HD) för att häva Mark och miljööverdomstolens beslut.
Enligt Cementa var överdomstolens handläggning av ärendet felaktig och rättsligt tveksam. Men det är ännu oklart om HD, som beslutat att inte ge målet förtur, ens kommer att ta upp fallet.
Ny tillståndsansökan
På Cementa – ett dotterbolag till tyska Heidelberg Cement Group – pågår samtidigt förberedelser med att ta fram en ny tillståndsansökan som skulle gälla en kortare period och därmed kunna behandlas snabbare.
Om rättsprocessen kring cementtillverkningen säger miljöminister Per Bolund att "tillstånd ska bara ges om verksamheten lever upp till de krav lagen ställer".
Ansvaret för att visa det ligger på den sökande verksamheten, och det är ingenting som ändras i dag, enligt Bolund.
– Det är viktigt att domstolsprocessen fortsätter och att den får ha sin gång, säger han.
Moderaternas näringspolitiske talesperson Lars Hjälmered anser att dagens beslut var nödvändigt. Samtidigt anser han inte att regeringen har gjort tillräckligt för att ta reda ut grundproblemet.
– Det här löser inte cementkrisen, säger han.
Vilka krav som ställs för att industrier ska få beviljade tillstånd måste vara tydligare formulerade, anser han.
Rättad: Miljö- och klimatminister Per Bolund fick i en tidigare version av denna artikel fel titel.