– I budgeten för 2022 ska vi stärka sjukförsäkringen. Det innebär höjt tak i sjukpenningen. Större möjligheter att fortsätta sjukskrivning efter 365 dagar. Ökad trygghet för äldre och för den som är deltidssjukskriven, säger statsministern Stefan Löfven (S) på en presskonferens.
Inkomsttaket i sjukförsäkringen föreslås höjas, vilket innebär att den maximala sjukpenningen per dag höjs från 821 kronor till 1 027 kronor. Omkring 240 000 personer berörs av förslaget, enligt regeringen.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) förklarar att sjuka inte har fått den trygghet de förtjänar.
– Vi ska laga sjukförsäkringen.
Tre miljarder
Regeringen föreslår också att personer som har behov av en längre tids vård ska kunna få sjukpenning även efter dag 365, om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagars sjukskrivning.
Det ska också bli lättare att arbeta deltid för den som kan under sjukskrivningen. Även de som kallas in för att arbeta vid behov ska få en större trygghet i form av en ändrad prövning av arbetsförmågan.
Därutöver föreslås att personer som är 62 år och äldre ska få sin arbetsförmåga bedömd hos den befintliga arbetsgivaren i stället för att hänvisas till "orimliga krav" på en lång och osäker omställning, säger Ardalan Shekarabi.
– Det borde finnas en riksdagsmajoritet för att förslagen ska bli verklighet.
Sammantaget bedöms paketet kosta tre miljarder kronor.
Ett steg på vägen
Många av förslagen bygger på en utredning som lämnades över till regeringen redan i april 2020. Vänsterpartiet har också lyft flera av förslagen för att kunna ställa sig bakom regeringens budget.
Till TT säger partiets vice ordförande Ida Gabrielsson att det är en efterlängtad förändring av det stelbenta regelverket för att fler ska få sjukpenning, men att det också krävs en förändring av styrningen av Försäkringskassan.
– Där behöver regeringen vara tydliga i sina direktiv att det är folks rätt till ersättning som är huvuduppgiften.
Trots att Vänsterpartiet beskriver dagens besked från socialförsäkringsministern som "ett steg på vägen" återstår en del frågor innan partiet kan stödja budgeten.
– Själva grundersättningen behöver höjas rejält för dem som har minst pengar och blir sjuka i dag, så där utgår vi från att de återkommer.
– Sedan tycker vi att det är märkligt att man begraver en fråga som karensen i en utredning när vi precis har haft en pandemi där vi har insett vikten av att kunna ha råd att vara hemma och vara sjuk, säger Ida Gabrielsson.
Utreder karensavdraget
Shekarabi säger att regeringen tänker tillsätta en utredning för att se över karensavdraget, som delvis slopats under coronapandemin.
– Det är naturligt att ta del de erfarenheterna, säger han.
Utredningen kommer dock endast fokusera på att ändra avdraget för de som arbetar med kontaktyrken, till exempel inom vården och äldreomsorgen.
LO:s ordförande Susanna Gideonsson, som också närvarade under pressträffen, är inte helt nöjd.
– För att nå längst ut så borde karensavdraget avskaffas till fullo, men vi är glada över att man i alla fall startar en utredning om hur det slår och har fungerat under pandemin när vi haft karensersättning.
– LO-förbundens medlemmar kan inte jobba hemifrån. Trycket på förändring är stort. Alla centralorganisationer har tryckt på länge, säger Gideonsson.
LO-ordföranden väljer att lyfta tidsgränsen, justering dag 365, som en positiv förändring samt att inkomsttaket höjs.
– Pandemin har varit en ögonöppnare för många. Efter alla år av nedmontering av sjukförsäkringen finns mycket kvar att göra.