Både Handelsbankens och Swedbanks ekonomer räknar nu med en tillväxt på 4,4 procent i år. Det kan jämföras med tidigare prognoser på 3,8 respektive 3,6 procent.

Storbankerna tar därmed rygg på Konjunkturinstitutet (KI), som gjorde samma prognoshöjning tidigare i augusti.

"Det raska tillfrisknandet av ekonomin är ett resultat av expansiv ekonomisk politik, stark internationell konjunktur och vaccinering", skriver Swedbank i ett pressmeddelande.

”Vi räknar med att BNP i början av nästa år är tillbaka på den trend som gällde före pandemins utbrott”, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar.

"Uppdämt konsumtionsbehov"

Sparandet är rekordhögt. Och hushållens inkomster väntas öka i god takt när arbetsmarknadsläget förbättras de närmaste åren. Till det kommer "ett uppdämt konsumtionsbehov av vissa tjänster och varor, såsom nöjen, resor och kläder", enligt Handelsbanken.

Detta talar för en stark konsumtionsökning det kommande året samtidigt som finanspolitiken går från att vara ”livsuppehållande” åtgärder till återstartspolitik.

Nyman tonar ned risken för överhettning, då arbetslösheten är fortsatt hög och kostnadstrycket dämpat. Bostadspriserna bedöms bli stabila under prognosperioden och bostadsbyggandet antas ligga kvar på en historiskt sett hög nivå de kommande åren.

Swedbanks chefsekonom Mattias Persson tror på fortsatta prisuppgångar på bostäder, upp med 5–10 procent nästa år:

"Potentiella bostadsköpare har en gynnsam ekonomisk situation efter en stark börsuppgång och fortsatt låga bolåneräntor. Dessutom förväntar vi oss att önskan om mer boyta består, vilket betyder att det kommer att vara en obalans mellan utbud och efterfrågan de närmaste åren".

Rekordlånga leveranstider

Bristen på insatsvaror – som redan lett till stora prishöjningar och rekordlånga leveranstider – väntas fortsätta prägla utvecklingen.

"Det är en lång väg kvar innan de globala leverantörskedjorna är helt återställda, vilket hämmar tillverkningsindustrins tillväxt och ger ett temporärt högre kostnadstryck", skriver Nyman.

För världsekonomin ser hon risker både på upp- och nedsidan i prognosen.

"Om vaccinationsutrullningen fortsätter att överraska positivt i större delar av världen möjliggör det lättnader av restriktionerna och ökat förtroendet hos hushåll och företag – vilket därmed skulle driva på BNP-tillväxten ytterligare", skriver Handelsbanken.

"Men det finns också en risk att nya virusvarianter leder till ekonomiska bakslag, särskilt i länder med låg eller ojämn vaccinationstäckning, som USA", tillägger banken.

Deltavariantens spridning och låg vaccinationsgrad i många länder är ett orosmoln även för Swedbanks Persson.

"Det kan påverka kraften i återhämtningen och förvärra problemen med brist på insatsvaror", skriver han.