Sju av tio företag anger negativa effekter på verksamheten som en följd av problem med leveranstider och allt högre priser. Lika många säger att de i sin tur tänker höja försäljningspriserna för att kompensera för egna högre kostnader, enligt Swedbanks inköpschefsindex.
Aldrig tidigare i mätningarnas 30-åriga historia har så många rapporterat om allt högre priser på insatsvaror, och det gäller ett brett spektrum, alltifrån stål, plast och gummi till wellpapp.
Kanske tillfällig
Det borde, i normal fall, tala för en högre inflation. Och så har det blivit, om än måttligt än så länge. Men flertalet bedömare tror fortsatt att uppgången är tillfällig även om det finns allt fler tecken på att prisuppgången kan bli mer långvarig.
– Det som talar emot är den fortsatt hårda konkurrensen i konsumentledet, säger Kennemar.
Den som höjer priset slås helt enkelt ut av konkurrenterna.
TT: Men vem betalar då?
– Företagen som möter de högre priserna. De måste då se över sin produktion, bli effektivare, säger Kennemar.
Sätter press
Pressad lönsamhet kan bromsa in den nu kraftiga tillväxten efter pandemin. Världsekonomin som studsar upp kraftigt efter förra årets lamslagna produktion i näringslivet har pressat hela leverantörskedjor – transportkapaciteten hänger inte med, helt enkelt.
Det har redan innan, i spåren av pandemin, talats om en återgång till närmare handel för att säkra den egna produktionen. När nu fraktpriserna skenar för att få hem varor från Asien väcks den frågan ytterligare hos många företag, enligt Jörgen Kennemar.
– Det blir ett bryskt uppvaknande för många företag. De tvingas se över hela leverantörskedjorna, säger han.
Lägg till de tuffare miljömålen många företag möter, frivilligt eller till följd av hårdare regler, så är det många som ser över sina inköpskedjor för att kanske hitta leverantörer närmare, enligt Swedbankekonomen. Det kan också driva upp priserna.
– Så kan det bli, å andra sidan har fraktpriserna skjutit i höjden, säger han.