På tisdagen gick riksbankschefen Erik Thedéen till riksdagens finansutskott och meddelade att Riksbanken ser ut att behöva 80 miljarder kronor i tillskott från staten.
Bakgrunden är att värdet på Riksbankens stora stödköpsportfölj har rasat i takt med att räntorna stigit. Riksbanken har, med den förra riksbankschefen Stefan Ingves i spetsen, byggt upp portföljen sedan 2015.
– Man kanske skulle ha avvecklat det snabbare än vad som gjordes. Det tyckte jag från sidan. Men jag har stor respekt för att man kan göra en annan bedömning om man sitter med all information, säger Erik Thedéen till TT efter mötet med finansutskottet.
Inte hållbart
Han flaggar nu för att Riksbanken kan behöva en möjlighet till "kompletterande intjäning".
Det klassiska sättet för centralbanker att finansiera sig är genom att dra in ränta på det egna kapitalet. Men för Riksbanken, som har en minskande sedelmängd, är det inte en hållbar finansieringslösning på sikt, enligt Thedéen.
Han menar att förutsättningarna ser helt annorlunda ut i till exempel Frankrike och Tyskland, där centralbankerna har stora summor eget kapital.
– De allra flesta centralbanker är inte hos sitt parlament och ber om pengar, säger han.
Han pekar på att bland annat Bank of England har börjat skissa på ett alternativt sätt att tjäna pengar, till exempel genom att ta ut en avgift.
Exakt hur en sådan avgift skulle se ut för svensk del kan Erik Thedéen inte säga i nuläget, mer än att den på något sätt skulle tas ut på den finansiella sektorn.
Något som enligt honom i så fall skulle kräva en lagändring.
– Vi är inte där än, men det finns en anledning att titta på det, säger han.
Riksbanken har sitt nästa penningpolitiska möte den 22 november och kommer då ge besked om styrräntan.
Den svaga kronan, en vikande arbetsmarknad och inflationen är några saker som Erik Thedéen och de andra i direktionen har att ta ställning till.
Hushållen köper för sparpengar
TT: Tycker du att penningpolitiken har bitit tillräckligt hårt på hushållens konsumtion?
– Att den biter, framförallt på räntekänsliga sektorer, är uppenbart. Det ser vi på konsumtionen av kapitalvaror, sällanköpshandeln, detaljhandeln och bilförsäljningen. Allt det är indikationer på att räntekänsliga kanaler drabbas. Och så klart ser vi det inte minst på bostadsmarknaden och på bostadsbyggandet.
TT: Hushållen konsumerar för sina sparpengar nu enligt olika rapporter, när tar sparpengarna slut?
– Ingen har svaret på det, men jag tror att det har att göra med den samlade bilden av konjunkturen, inte minst hur hushållen bedömer arbetsmarknaden.
– Det beror på när man tror att hushållens översparande är på en nivå att de vill ha kvar den bufferten, och därför börjar dra in på konsumtionen mer kraftigt.