Den 20 september kommer Riksbanken med nytt räntebesked. En ny räntehöjning från nuvarande 0,75 procent ses som en självklarhet, frågan är i stället om det blir 50 eller 75 punkter?
Marknaden har nu prisat in en höjning med 0,75 procentenheter vilket i så fall vore den största enskilda räntehöjningen sedan inflationsmålet infördes 1993.
Vice riksbankschef Anna Breman är dock tydlig med att den smärtsamt höga inflationen för företag och hushåll måste ned. Å andra sidan betyder det nya utmaningar i form av stigande räntor.
– Det kommer att bli kännbart för såväl hushåll som företag som är högt belånade och vissa kommer drabbas hårdare, påpekar hon.
Ska tillbaka till målet
För Riksbanken handlar det om att försöka nå tillbaka till inflationsmålet på 2 procent, i juli uppmättes dock inflationstakten enligt måttet KPIF (inflation med fast ränta) till 8 procent efter att ha toppat i juni på 8,5 procent enligt SCB.
Anna Breman säger att hon inte utesluter en höjning på varken 50 eller 75 punkter då inflationen nu är så pass hög även om det i vissa fall, framförallt sjunkande frakt- och råvarupriser, skett en viss kostnadslättnad under sommaren.
Kortsiktigt smärtsamt
– Vi får komma ihåg att höja styrräntan i närtid gör att vi kan komma tillbaka till en låg och stabil inflation och det är ett betydligt bättre läge för hushållen och företagen än att fortsätta i en hög inflationsmiljö.
– Det är kortsiktigt smärtsamt men långsiktigt bra för ekonomin.
Även Bremans kollega, riksbankschef Stefan Ingves, betonade under gårdagen det utsatta läget i samband med att han deltog i en paneldebatt. Ingves påpekade då att den höga inflationen gör att Riksbanken inte har så många val.