Vice riksbankschef Anna Breman är en av ledamöterna i direktionen som oroas av utvecklingen.

"Mutationer leder nu till ökad smittspridningen i flera länder trots vaccineringar. Dessutom har många låg- och medelinkomstländer varken tillgång till vacciner i stor skala eller finans- och penningpolitiskt utrymme att dämpa de ekonomiska effekterna av pandemin. Det i sig ökar risken för att nya mutationer ska bidra till ny smittspridning och behov av fortsatta restriktioner", sade hon på det penningpolitiska mötet för två veckor sedan.

Kan tänka sig räntehöjning 2024

Enligt protokollet från mötet råder det samtidigt en viss oenighet bland ledamöterna i direktionen när det gäller hur inflationen ska hanteras framöver.

"Några ledamöter resonerade kring en räntebana som skulle kunna indikera en höjning (av räntan) i slutet av prognosperioden", skriver Riksbanken i sin sammanfattning av protokollet.

Bland annat förklarade vice riksbankschef Martin Flodén att han utifrån Riksbankens nuvarande ekonomiska prognoser kan tänka sig en räntehöjning under andra halvåret 2024.

Han tonar samtidigt ned sina invändningar mot Riksbankens stödköpsprogram.

"Vid det penningpolitiska mötet i november 2020 reserverade jag mig mot beslutet att utöka ramen för tillgångsköp med 200 miljarder kronor och förlänga programmet till slutet av 2021. Jag bedömer fortfarande att vi hade kunnat upprätthålla lika expansiva förhållanden med ett mindre omfattande köpprogram, men jag ställer mig ändå bakom dagens beslut".

Reporäntan oförändrad

Mötet som hölls den 30 juni, inför räntebeskedet den 1 juli, slutade med att alla ledamöter var överens om att det krävs uthållighet i penningpolitiken för att inflationen varaktigt ska vara nära 2 procent.

Alla ledamöter ställde sig därmed bakom beslutet att behålla reporäntan oförändrad och prognosen som innebär oförändrad reporänta till tredje kvartalet 2024, enligt Riksbankens protokoll.