Penningpolitiken under 2022 bidrog till att stabilisera de långsiktiga inflationsförväntningarna nära inflationsmålet, konstaterar Riksbanken i utvärdering av fjolårets penningpolitik. Detta trots att inflationen skenade uppåt och låg långt över målet.

Behöver följas upp

I backspegeln drar Riksbanken flera lärdomar av utvecklingen.

"Bland annat att förändringar i företagens prissättningsbeteende behöver följas noggrant och osäkerheten kring prognoserna behöver analyseras i högre grad", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

I en fördjupande studie utvärderar Riksbanken bland annat sitt egna prognosarbete.

"Träffsäkerheten i prognoserna för BNP-tillväxten låg i linje med andras medan träffsäkerheten i prognoserna för KPIF-inflationen var något sämre än andras. Prognoserna för styrräntan var mindre träffsäkra än andras", skriver Riksbanken där.

Men enligt Riksbanken var skillnaderna i träffsäkerhet mellan olika prognosmakare generellt små.

"I prognoserna för enbart 2022 låg träffsäkerheten i Riksbankens prognoser i linje med övriga prognosmakares. Det gällde även Riksbankens inflationsprognoser på kort sikt", skriver Riksbanken.

Höjde styrräntan ovanligt snabbt

Riksbanken höjde under fjolåret – från maj till november – styrräntan ovanligt snabbt, från 0 till 2,50 procent. Sedan dess höjdes styrräntan med ytterligare 50 punkter (0,50 procentenheter) i februari och i april har riksbankschefen Erik Thedéen och hans direktion flaggat för att det kan bli en räntehöjning till på 25-50 punkter.

Effekterna på bolåneräntor har varit dramatisk, med en dryg fördubbling av räntorna på rörliga bolån. Räntelyftet har även slagit hårt mot högt belånade kommersiella fastighetsbolag och tryckt ned bostadspriser och bygginvesteringar kraftigt.

Under fjolåret var Stefan Ingves riksbankschef. Han ersattes vid årsskiftet av Erik Thedéen.