På torsdag kommer Riksbanken med ett nytt räntebesked. I takt med att inflationen tilltagit till de högsta nivåerna på 30 år har också ledningspersoner i Riksbanken allt tydligare flaggat för snara räntehöjningar, på tvärs hur det lät för bara ett par månader sedan då en höjning från dagens noll procent först var aktuell 2024.

På finansmarknaden prissätts räntepapper i dagsläget som det redan vore klart – det blir en höjning med 0,25 procentenheter redan nu. Och mot slutet av året har den svenska centralbanken höjt sammanlagt fem gånger till 1,25 procent.

Det ligger i linje med vad Andreas Wallström också tror.

– Men det kan också bli så att man avvaktar till juni och då höjer 50 punkter i stället, säger han.

Konstigt annars

– Det vore otroligt konstigt om de inte höjer på torsdag, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije som motiverar sin syn på Riksbanksledningens tydliga helomvändning och ganska hårda markeringar om att det är dags att trycka på ränteknappen.

– Vad skulle det finnas för skäl att vänta? frågar han sig.

Men det som talar för en höjning redan på torsdag är att Riksbanken nu kommer göra en stor prognosrevidering. Historiken talar för ett agerande på en gång.

– Oftast har man då samtidigt justerat penningpolitiken, säger Wallström.

Om ett år från i dag har Riksbanken höjt styrräntan till 1,5 procent, tror Andreas Wallström, vilket om han får rätt innebär att den rörliga bolåneräntan har stigit från dagens nivå kring 1,5 till runt tre procent.

– Men där ligger taket, efter det finns inget skäl att höja mer, säger han.

Styrs mer direkt

Riktigt så kraftiga höjningar tror inte Robert Boije på, även om också han börjat luta åt det högre hållet.

En höjning av styrräntan slår omedelbart på de rörliga bolåneräntorna. Det är ungefär en tredjedel av alla bostadsägare som har sina lån till helt igenom rörlig ränta eller en mix av fast och rörligt. Om räntan höjs nu med 0,25 procentenheter, eller förmodligen alldeles säkert vid nästa möte om ett par månader, kan den som sitter på ett miljonlån räkna med att räntekostnaderna ökar med drygt 200 kronor per månad, före det skattemässiga ränteavdraget.

Mot slutet av året skulle samma lån kosta drygt tusen kronor mer i månaden och två tusen kronor mer i slutet av 2023 om räntan höjs i den takt som nu ligger i korten.

Fönstret drar igen

De bundna bolåneräntorna har redan stigit, de styrs mer av det allmänna ränteläget på obligationsmarknaden som lyfts av inflationen. Under de tre första månaderna i år har de fasta räntorna med bindningstider på två år eller mer stigit med runt 0,3–0,4 procentenheter, enligt bankernas redovisade genomsnitträntor.

– De bundna räntorna kommer inte att stiga lika mycket, spår Andreas Wallström.

Så, den klassiska frågan, bundet eller rörligt? Kanske är det svårare än på länge med tanke på osäkerheten. Den bundna räntefönstret kan ha stängt igen, eller åtminstone står det inte på vid gavel längre som i vintras, eftersom de fasta räntorna nu hunnit dra iväg.

– Det är superknepigt i det här läget, säger Robert Boije.