En svag konjunktur motiverar räntesänkningen, enligt Erik Thedéen.
– Det var lämpligt att göra en räntesänkning redan nu, säger han, med hänvisning till att Riksbanken tidigare flaggat för en sänkning under första halvåret 2025.
Men mycket fler sänkningar vill han inte flagga för. Penningpolitiken måste ges tid för att få genomslag, vilket tar tid och vilket enligt Thedéen kräver att man har tålamod för att invänta effekterna av räntesänkningarna hittills.
– Den sammantagna bilden är att inflationstrycket är i linje med målet.
"Tvära kast"
Amerikansk penningpolitik spelar roll, enligt riksbankschefen. Där har antalet sänkningar av USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) som nu väntas ändrats snabbt då ekonomin är stark, inflationsrisken kvar och underskotten i statskassan är stora.
– Det har varit ganska tvära kast, säger Erik Thedéen.
Utvecklingen har särskilt påverkat amerikanska långräntor, som påverkar ränteläget i hela det globala finansiella systemet. Även dollarn har stärkts, även mot kronan – som dock varit stabil mot euron en tid.
Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. Men budskapet är att prognosen för styrräntan från december står sig och att det krävs förändringar av inflations- och konjunkturutsikterna för att det ska bli aktuellt att gå ännu lägre med styrräntan.
"Den lägre räntan kommer att successivt ge ett allt tydligare positivt bidrag till efterfrågan i svensk ekonomi", skriver Riksbanken i sitt pressmeddelande.
Stor osäkerhet
De stora orosmolnen framåt handlar framför allt om utvecklingen på ett internationellt plan.
– Det är en ganska komplex värld vi har, säger Thedéen.
Inte minst den geopolitiska situationen men även vad som händer och sker i USA spelar stor roll.
– Det har långsiktigt potentiellt ganska stora effekter på hur ekonomierna kommer att kunna fungera, säger han.
Reaktionerna på ränte- och valutamarknaderna på räntebeskedet – som kommer utan att Riksbanken presenterar någon ny penningpolitisk rapport – var knappt mätbara.