Inget ruckar på Riksbankens hållning. Trots att ekonomin går bättre än väntat och tillväxttakten skrivits upp planerar Riksbanken att köra med nollränta länge till – ett besked som möter kritik från ekonomer.

– Jag skulle säga att risken för överhettning är större än risken för ekonomiska bakslag av pandemin, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Tror tvärtom

Fast riksbankschef Stefan Ingves resonerar tvärtom.

– Det är en större risk med att avveckla stödet för tidigt än att hålla på för länge, säger han på en pressträff.

Som väntat lämnas styrräntan oförändrad. I bankens prognos ligger räntan också kvar på noll procent fram till åtminstone tredje kvartalet 2024, vilket är så långt prognosen sträcker sig. Banken fortsätter också att köpa värdepapper inom ramen på 700 miljarder kronor, även om takten för köpen trappas ner.

– Läget har blivit ljusare sedan vårt förra penningpolitiska besked i april, säger Stefan Ingves.

Nästa år kommer Riksbanken istället ägna sig åt att förvalta de drygt 900 miljarder kronor i värdepapper som man förvärvat.

Men framtiden är fortsatt osäker, speciellt med hänsyn tagen till pandemins utveckling.

– Och inflationstrycket är fortsatt måttligt, säger Ingves.

Därför kör Riksbanken vidare med nollränta, det stimulerar både ekonomin och får samtidigt bättre fart på inflationen, enligt Ingves.

Men Annika Winsth är tveksam till den analysen.

– Det jag tycker man behöver diskutera när man kommit så här långt, är vad riskerna är när man stimulerar en ekonomi som är väldigt stark, säger hon.

Oklar inflationsgräns

Först 2024 når Riksbanken sitt inflationsmål med en hållbar inflation på två procent, enligt dess prognos. Inflationen kan komma att överstiga målet från tid till annan, fast hur mycket och hur länge innan styrräntan höjs, vill inte Ingves avslöja.

– Det går inte att säga i förväg, säger Ingves.

Annika Winsth delar Riksbankens analys att dagens inflation (i maj 2,1 procent) inte är varaktig, utan kommer att avta och hamna under Riksbankens inflationsmål resten av året.

– Riksbanken säger att de inte når inflationen långvarigt, där tror jag de har rätt, säger Winsth.

Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg skriver i en snabbkommentar efter dagens räntebesked:

"Riksbanken tar högre inflation med en klackspark. Att reporäntebanan inte höjs trots en rejält uppreviderad syn på konjunkturen visar tydligt hur bekymrad Riksbanken är över låg inflation".

Olika syn på kris

Däremot delar inte Annika Winsth bilden av att Sveriges ekonomi skulle vara i ett krisläge som motiverar krisräntor.

– De hävdar hela tiden att vi är i en kris. Jag delar inte den synen, svensk ekonomi har lämnat krisen för länge sedan. Finansministern sa häromdagen att vi har den djupaste ekonomiska krisen sedan andra världskriget. De målar upp en bild som är betydligt sämre än den vi är i.

Hon pekar på att Riksbanken behövt revidera upp sin prognos för tillväxttakten ytterligare. Nu spår de en BNP-tillväxt på 4,2 procent för innevarande år, jämfört med 3,7 procent i prognosen från april.

Även arbetslösheten väntas minska i en snabbare takt än tidigare uppskattningar.

Nästa penningpolitiska rapport kommer den 21 september. Då presenterar Riksbanken sin prognos för sista kvartalet år 2024, och om en räntehöjning då kan bli aktuell.

– Jag tycker att man hade kunnat göra det redan nu. Jag hoppas att det kommer i september istället, säger Annika Winsth om framtida signal om räntehöjning.