I årets andra stabilitetsrapport varnar Riksbanken för ökade risker och uppmanar bankerna att inte göra alltför stora utdelningar.

– Vi vill hissa en flagga att man bör tänka sig för, säger Riksbankschefen Stefan Ingves på en pressträff.

Enligt Riksbanken är påfrestningarna på många aktörer i det finansiella systemet nu tydliga. Hög inflation, stigande räntor och en avtagande tillväxt i ekonomin ligger bakom.

– Inte minst med anledning av att vi har en lång period bakom oss med låg inflation och låga räntor. Under den tiden har skulderna stigit rätt mycket. När allt nu går åt andra hållet ökar naturligtvis riskerna, säger Stefan Ingves.

Både kommersiella fastighetsbolag och hushållens höga skuldsättning pekas ut som risker som gör det finansiella systemet sårbart.

Inte som på 90-talet

Utöver utdelningar anser Riksbanken också att bankerna ska vara återhållsamma med aktieåterköp.

På frågan hur illa det kan bli svarar Stefan Ingves:

– Vi ser inte framför oss ett 90-talshändelseförlopp. Men att en period med krympande ekonomi och stigande räntor, samtidigt som lånestockarna är högre än tidigare, inte skulle synas över huvud taget tror vi inte på, även om vi tror att det är hanterbart, säger han och tillägger:

– Men med den finansiella stabiliteten kan man aldrig veta med säkerhet, det är därför vi tar upp det här.

Enligt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet, är det "extremt vanligt" att Riksbanken kommer med den här typen av varningar.

– Jag ska inte säga att de har ropat på vargen, men Riksbanken har under en lång tid kontinuerligt varnat för finansiell instabilitet. Man har till exempel länge krävt att FI ska agera mer kraftfullt, säger han.

Kan inte alltid räkna med stöd

Enligt John Hassler "förefaller det inte" som att just hushållens skulder är någon större orosfaktor.

– Inte ens i de mer extrema finansiella kriserna vi har sett i Sverige tidigare har hushållen bidragit till några förluster som hotat bankerna. Det är en annan sak med fastighetsbolag, som ledde till en stor kris under 1990-talet.

– Då blir frågan om de relativt kraftfulla åtgärder som har vidtagits med anledning av 90-talskrisen och finanskrisen har varit verksamma. De flesta är överens om att de finansiella systemen, via kapitalkrav, är mer stabila nu, säger han.

Enligt Riksbanken måste både svenska och utländska stabilitetsvårdande myndigheter nu vara vaksamma på utvecklingen och stå redo att sätta in åtgärder, om situationen skulle kräva det.

Stefan Ingves poängterar att det inte alltid går att räkna med stöd från Riksbanken.

– Vi har möjlighet att tillhandahålla likviditet, men det är inte Riksbankens uppgift att underlätta för enskilda aktörer, säger han.