För mycket på bedömningar och för lite hårda transaktionsdata ligger bakom Stibor, resonerar Riksbanken.

– Vägen framåt är att använda transaktionsbaserade räntor. Vi bedömer att Stibor – trots att man under många år bedrivit ett ganska omfattande reformarbete och försöker styra upp regelverket – kommer att bygga alltför mycket på bedömningar och att processen bakom hur man tar fram Stiborräntan inte är tillräckligt transparent, säger vice riksbankschef Martin Flodén.

– Det finns en risk för att Stibor framöver inte kommer att vara representativ för marknadsutvecklingen och att det dessutom finns en risk att räntan kan manipuleras. Det här inger inte förtroende, tillägger han.

Förvärrades av Liborskandalen

En faktor bakom urholkningen av förtroendet för Stibor är den väsentlig minskade aktiviteten på marknaden för lån mellan banker på senare år.

– Det här förvärrades av Liborskandalen som uppdagades 2012, säger vice riksbankschef Martin Flodén.

I Liborskandalen avslöjades att flera stora internationella banker under åren 2007-2008 manipulerat referensräntan Libor genom att ljuga om sina faktiska finansieringskostnader.

Swestr, som Riksbankens nya referensränta heter, räknas fram av centralbanken själv baserat på transaktionsdata och inte -- som när det gäller Stibor – i en process där storbankerna ofta får göra en bedömning av sin utlåningsränta på olika löptider.

Det är i Sverige ganska ovanligt att hushåll tar bolån där Stibor används. Men indirekt påverkas även många hushåll av Stibor. Referensräntor är till exempel vanliga för att spika kostnaden för banklån till bostadsrättsföreningar. De är även vanliga i lån till företag och i prissättningen av kontrakt på obligations- och derivatmarknaden.

Mer stabil i marknadsstress

Den första officiella Swestr-räntan, publicerad på torsdagen, hamnade på minus 0,104 procent. Det var nästan fem så kallade räntepunkter under den jämförbara Stibor-räntan på minus 0,058 procent.

Enligt Flodén visar utvärderingen från testperioden med Swestr att den är mer stabil än Stibor när det blir marknadsstress utomlands. Det visade sig bland annat under våren 2020, när Stibor lyfte kraftigt i kölvattnet på problem på den internationella marknaden för dollarfinansiering.

– Under testperioden har vi sett väldigt små skillnader. Men när vi tittar på data från mars-april 2020 – när det var mer stress på de finansiella marknaderna – såg det lite annorlunda ut, säger han.

Arbetet med att ta fram transaktionsbaserade referensräntor pågår parallellt på många håll, däribland i eurozonen, USA, Norge, Danmark, Storbritannien, Japan och Schweiz.

– I vissa länder har man till och med beslutat att de traditionella interbankräntorna ska upphöra att användas. Exempel på det är flera av Liborräntorna, som kanske har varit de viktigaste referensräntorna internationellt, säger Flodén.

Även Norge och Schweiz har fattat motsvarande beslut.

I Sverige är det Finansinspektionen (FI) som är tillsynsmyndighet när det gäller Stibor och som fattar beslut om Stibor-räntornas framtid.