"Vi kan inte se att det finns stöd för att köpen påverkat inflationen på ett påtagligt sätt", säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Åtgärden var oprövad och kunskapsläget var dåligt, enligt Riksrevisionen.
"Riksbanken underskattade riskerna, och köpen kommer att leda till mycket stora förluster", skriver Riksrevisionen i en ny granskningsrapport.
Närmare 1000 miljarder
Vid sidan av att hålla styrräntan på ovanligt låga nivåer, tidvis på minus, köpte Riksbanken under åren 2015–2022 värdepapper till betydande belopp för att sätta fart på inflationen som då var låg, för låg ansågs det då. Vid utgången av 2021 uppgick innehavet till 975 miljarder kronor.
Riksbankens egna bedömning är att banken nu behöver ett tillskott på 80 miljarder kronor av staten för att täcka förlusterna.
På en punkt får Riksbanken däremot godkänt:
"Granskningen visar också att de värdepappersköp som gjordes i början av pandemin bidrog till att minska oron i ekonomin och stabilisera de finansiella marknaderna", skriver Riksrevisionen.
Återkommer
Riksbankens pressavdelning hälsar att ledningen kommer med ett yttrande på kritiken senare.
"Det är viktigt att Riksbankens åtgärder granskas och diskuteras så att penningpolitiken kontinuerligt kan förbättras. Finansutskottet kommer nu att behandla Riksrevisionens rapport och Riksbanken återkommer med ett yttrande i början av nästa år", skriver Riksbankschef Erik Thedéen i en kommentar på bankens hemsida.