När styrräntan sattes till noll under hösten 2014 begränsades många traditionella instrument för att föra en expansiv penningpolitik.

Riksbanken valde då att köpa stats- och bostadsobligationer för att stimulera inflationen. Under de följande sju åren köptes tillgångar i en omfattning som saknar motstycke i historien.

Nu ska Riksrevisionen granska bankens agerande, skriver den i ett pressmeddelande. Granskningen ska svara på om användningen av tillgångsköp har varit effektiv och transparent.

"Vi kommer bland annat att titta på vilka effektanalyser som Riksbanken genomförde inför köpen samt vilka effekter köpen sedan haft – såväl önskade som oönskade", säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.

Resultatet är planerat att publiceras i september 2023.

Riksbankens tillgångsköp har fått ordentlig kritik. Flera aktörer har uttryckt oro för att effekten är för osäker, både vad gäller realekonomin och inflationen.

2021 uppgick bankens innehav av svenska obligationer till 975 miljarder kronor. När räntan började stiga igen under 2022 föll portföljens marknadsvärde dramatiskt – Riksbankens resultat för 2022 indikerar en förlust på upp till 70 miljarder kronor.