Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Det är den högsta nivån sedan oktober 2008.

– Det här är kännbart, särskilt för dem med höga bolån, säger Erik Thedéen.

Men han understryker också att det är viktigt att få ned inflationen och vi får räkna med att han kommer igen med ytterligare en höjning efter sommaren.

– Prognosen är att vi höjer en gång till, minst.

Höjer ränteprognosen

Utöver det höjer Riksbanken sin prognos för räntan för de kommande åren.

Frågan många ställer sig nu är om Riksbanken går för hårt fram.

– Vi går inte väldigt hårt fram. Tvärtom, inflationen har överraskat på den negativa sidan. Svensk ekonomi är starkare än vad vi trott.

Han understryker att riskerna nu har ökat sedan i april, då Riksbanken hade sitt förra möte.

För 2023 räknar Riksbanken med en snittränta på 3,5 procent (tidigare låg prognosen på 3,3 procent). 2024 höjs prognosen från 3,7 till 4,1 procent, då räntan väntas toppa.

– Vi gör vad som krävs, vi har vårt mål, och vi kommer att följa det. Men det är osäkert hur snabbt det kommer att gå att få ned inflationen.

Tjänstepriser

Erik Thedéen tycker att läget är mycket bekymmersamt. Inflationen faller inte som Riksbanken hoppats och han tar upp priserna på tjänster.

– Tjänstepriserna ökar oväntat snabbt, och vi ser inga tecken på avmattning.

Den svaga kronkursen bidrar också till att inflationen stiger, enligt Erik Thedéen.

– Men det är svårt att göra en bedömning av hur stort genomslaget är.

TT: Finns risken att utländska turister drar upp tjänstesektorn och därmed inflationen, då kronan är så svag, och att ni höjer mer än vad svenska hushåll klarar?

– Jag tror inte man ska överdriva den bilden. Det kan finnas en sådan effekt, men att tjänstesektorn går bra är nog postpandemieffekter.

Men Riksbanken har även beslutat att öka takten i försäljningarna av statsobligationer från 3,5 till 5 miljarder kronor per månad från och med september i år.

Kronan försvagas mot euron och dollarn efter beskedet.