Syftet med skatten är, enligt regeringen, att stärka de offentliga finanserna så att statsskulden kan hållas nere. Det gör samhället bättre rustat att stå emot vid en stor bankkris eller annan framtida kris i det finansiella systemet.
Även om riksdagen säger ja, så får regeringen tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, av riksdagen.
Det första innebär att riksdagen uppmanar regeringen att undanta kommunernas bolag Kommuninvest från skatten eftersom det annars kan innebära att kommuner får högre kostnader för sina investeringar. Regeringen ombeds återkomma med ett förslag senast den 1 oktober nästa år som låter Kommuninvest slippa riskskatten från och med 2023. Kommuner och regioner bör också kompenseras för de ökade kostnader de får, anser riksdagen.
Det andra tillkännagivandet går ut på att regeringen ska se till att "lokalt förankrade banker" inte drabbas.
Det tredje handlar om att svenska banker inte ska missgynnas i förhållande till utländska. Riksdagen oroas för att det annars kan bli fallet eftersom skatten är utformad så att den bara ska tas ut på skulder som hör till bankers rörelse i Sverige.
"Utskottet ser en risk att utländska banker kan omstrukturera sin verksamhet till så kallad låneförmedling och därmed undgå riskskatten", skriver skatteutskottet i sitt betänkande.
Skatten ska tas ut av kreditinstitut med skulder på mer än 150 miljarder kronor, från och med 2022. Den beräknas ge staten intäkter om cirka 5 miljarder kronor.