För Riksgälden innebär det att man räknar med ökad statlig upplåning med obligationer.
Men det är ingen ko på isen, enligt riksgäldsdirektören Karolina Ekholm.
"Även om vi ökar upplåningen kommer den svenska statsskulden att vara fortsatt låg både i ett historiskt och internationellt perspektiv", skriver hon i en kommentar.
Det försvagade budgetsaldot gör att Riksgälden ökar utbudet av nominella statsobligationer från 2 miljarder till 2,5 miljarder kronor per auktion i början av 2024.
"Även volymen statsskuldväxlar ökar", skriver Riksgälden.
Statsskulden beräknas till följd av den ökade upplåningen öka från 1 093 miljarder kronor vid utgången av 2022 till 1 117 miljarder 2023 och 1 159 miljarder 2024.
"Statsskulden ökar mätt i kronor under prognosperioden, men är i stort sett oförändrad som andel av BNP", skriver Riksgälden.
Den offentliga sektorns skuld, den så kallade Maastrichtskulden, beräknas minska till 31 procent 2023 och 2024 – från 33 procent 2022.