Prisökningarna har Àtit upp stora delar av tidigare löneökningar för hushÄllen. Pressen ökar dÀrför pÄ arbetsgivarna om att skjuta till extra lönepÄslag inför nÀsta Är.
Samtidigt finns ocksÄ starka skÀl för ÄterhÄllsamhet, eftersom stora löneökningar kan spÀ pÄ den redan höga inflationen.
Detta kan göra höstens avtalsrörelse till den svÄraste sedan industriavtalet infördes pÄ slutet av 1990-talet, tror Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector. Inflationen kommer mest troligt, pÄ grund av höga energipriser, att vara lika hög nÀr avtalen ska tecknas i höst.
För att inte spĂ€ pĂ„ inflationen ytterligare och sĂ€tta i gĂ„ng en ny pris- och lönespiral â likt den vi sĂ„g pĂ„ 1970- och 1980-talet nĂ€r löntagarna knappt sĂ„g nĂ„gon förbĂ€ttring av sin reallön trots höga nominella pĂ„slag â kan bĂ„de arbetsgivarsidan och den fackliga sidan behöva hĂ„lla igen.
ââDet Ă€r en tuff uppgift för fackföreningsledningen att förklara att vi bara kan fĂ„ 2-3 procents löneökning nĂ€r vi har en mycket högre inflationstakt. Det Ă€r klart att det kommer att bli ett missnöje, sĂ€ger Nils Gottfries, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
En kompromiss
Men för att lönerörelsen fortsatt ska kunna fĂ„ stöd av medlemmarna och av samhĂ€llet i stort Ă€r arbetsgivarna tvungna att skjuta till lite mer Ă€n tidigare, enligt Susanne Spector. Höstens löneavtal kan dĂ€rför komma in högre Ă€n tidigare vĂ€ntat â pĂ„ en historiskt hög nivĂ„ â med 3,5 procents löneökning under nĂ€sta Ă„r. Nordeas tidigare prognos frĂ„n i maj vĂ€ntade sig i stĂ€llet 3 procent.
En kompromiss, beskriver Susanne Spector det som, nÀr en sÄdan löneökning skulle pÄ den högsta nivÄn sedan industriavtalet infördes, men samtidigt nÄgot som svensk ekonomi skulle klara av i nulÀget.
ââDet i sig Ă€r inte ett löneavtal som hotar inflationsmĂ„let men det Ă€r Ă€ndĂ„ bekymmersamt om lönerna drar i vĂ€g nĂ€r man har hög inflation pĂ„ annat hĂ„ll, sĂ€ger hon.
Ett annat alternativ skulle kunna vara ett mer framtungt avtal, alltsÄ att löntagarna under första Äret fÄr en engÄngskompensation och sedan gÄr tillbaka till en mer vanlig löneökningstakt de tvÄ nÀstkommande Ären, fortsÀtter Susanne Spector.
Lönerna i resten av Europa pÄverkar
Det som hÀnder i omvÀrlden kommer ocksÄ att vara avgörande för de svenska lönerna.
ââDet finns tecken pĂ„ att lönerna ocksĂ„ vĂ€xlar upp i till exempel Tyskland och resten av Europa, vilket ocksĂ„ skulle göra det lĂ€ttare för svenska företag att betala lite mer. Om löneutvecklingen i Europa i stĂ€llet skulle bromsa in skulle det fĂ„ en betydelse pĂ„ svenska löner i höst ocksĂ„, sĂ€ger Susanne Spector.
Ett orosmoln Àr dock, vilket bland annat Riksbanken framförde i sin senaste penningpolitiska rapport, arbetsmarknaden som i nulÀget gÄr vÀldigt starkt.
Arbetslösheten fortsÀtter att minska i hela landet och arbetsmarknaden bedöms Àven klara en annalkande lÄgkonjunktur relativt vÀl, enligt Konjunkturinstitutet.
Vissa kan krÀva löneökningar
Att det finns en rÀtt stor brist pÄ arbetskraft pÄ vissa delar av arbetsmarknaden kan ge mer rÄg i ryggen för arbetstagarsidan att krÀva högre löner.
ââDet finns en risk för att detta kan leda till löneökningar för vissa grupper. Om det blir en stark löneglidning pĂ„ en del av arbetsmarknaden sĂ„ kan det pĂ„verka sĂ„ att andra ocksĂ„ kommer att vilja ha löneökningar, sĂ€ger Nils Gottfries.
Ett skÀl till att Riksbanken höjde styrrÀntan i juni var för att dÀmpa den stora efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden.
ââMen om man i stĂ€llet skulle se en kraftig uppgĂ„ng i arbetslösheten under hösten, vilket dĂ€remot inte ser ut att ligga i korten i dag, sĂ„ blir det nog lĂ€ttare att acceptera lĂ€gre löneökningar under lönerörelsen nĂ€r man hellre vill behĂ„lla jobbet Ă€n att lönen ökar sĂ„ mycket sĂ„ att arbetslösheten stiger, sĂ€ger Susanne Spector.