Det skakar rejält på marknaden efter det tredje sanktionspaketet från väst mot Ryssland, som fortsätter aggressionskriget i Ukraina efter attacken in i grannlandet förra veckan.

Bilder på köer utanför ryska banker för tankarna till en bankrusning. Priset för att försäkra sig mot inställda ryska betalningar rusar uppåt. Moskvabörsen har abrupt stoppat handeln helt och hållet och det är oklart när den öppnas igen. Den ryska centralbanken har förbjudit mäklare att hjälpa utländska ägare som vill sälja ryska aktier.

Handelsstopp för ryska aktier

Frankfurtbörsen har i sin tur infört ett handelsstopp för 16 ryska depåbevis, bland annat flygbolaget Aeroflot, oljebolaget Rosneft, storbankerna Sberbank och VTB samt det statskontrollerade ryska gasmonopolet Gazprom. I London rasar samtidigt Sberbank och Gazprom med 67 respektive 38 procent.

Suget efter dollar är samtidigt så stort att det tillsammans med effekterna av att ryska storbanker stängts av från Swift-samarbetet har lett till uppgifter om likviditetsproblem.

– Jag bedömer risken för att det ska bli en fördjupad finansiell kris som rätt begränsad så här långt. Effekterna man har sett har i stort varit förväntade, säger Mattias Persson, chefsekonom på storbanken Swedbank.

Han var tidigare i karriären chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken.

Framför sig ser Persson en ny våg av marknadsreaktioner när det står klart vilka ryska banker som utestängs från Swift-samarbetet för internationella transaktioner.

– Men jag skulle bli förvånad om de följdeffekterna blir så stora att det hotar finansiell stabilitet i Europa. Exponeringarna verkar vara förhållandevis små, säger Persson.

Tonar ned risken

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist tonar också dock ned risken för en akut finanskris, som efter Lehman Brothers-kollapsen 2008.

– Vi går in i den här krisen med ganska starka balansräkningar. Om vi tittar på företags, hushålls och bankers balansräkningar så är de överlag i ganska gott skick i USA, Europa och Asien, säger han.

Han tar även fasta på att den kris som uppstått i kölvattnet på Rysslands aggressionskrig i Ukraina inte är kopplad till överdrivet risktagande, vilket gör beslut om finanspolitiskt stöd och likviditetsstöd från centralbanker mindre kontroversiellt.

Bergqvist bedömer spridningseffekterna från konkurser och kreditförluster i Ryssland blir begränsade.

– Rysk ekonomi utgör ungefär 1,7 procent av världsekonomin, så stannar den får det ganska små effekter på resten av världen, säger han.

– Och det ryska banksystemet är inte så integrerat så att vi får dominoeffekter, tillägger han.

Oro för motåtgärder

Enstaka punktinsatser, som kapitaltillskott i banker eller företag i EU, kan dock bli aktuellt, enligt Bergqvist.

– Det jag väntar med viss oro på är vad ryssarna planerar för motåtgärder i form av ekonomiska sanktioner mot omvärlden, säger han.

Ryssland befaras bland annat stoppa export av olja, gas, kol, gödsel eller andra strategiskt viktiga varor. Det kan i sin tur trycka upp priserna på el, livsmedel och drivmedel rejält för både hushåll och företag i EU.

– Det kommer slå på europeisk tillväxt, framförallt för Italien och Tyskland. Det kommer absolut påverka oss. Detta är den svåraste faktorn att avgöra just nu, hur pass illa det blir, säger Persson.

Men även på denna front finns det enligt ekonomerna utrymme för centralbanker och regeringar att gå in med stöd.

– Centralbankerna kan ganska enkelt säkra tillgången på likviditet. Och finanspolitiken kan återigen gå in och stötta den ekonomiska tillväxten. Det finns utrymme att låna mer, säger Bergqvist.