– Vi vill att regeringen ska återkomma med sänkta nivåer i reduktionsplikten, även biodrivmedel har sina problem. Det är reduktionsplikten som driver priserna just nu, sade Vänsterledaren Nooshi Dadgostar till TT i veckan.
Samtidigt försökte Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att få riksdagens miljö- och jordbruksutskott med på ett förslag om att se över reduktionsplikten och sänka kraven. Moderaterna gav dem sitt stöd men resten av utskottet, en majoritet, sade nej. Även Vänsterpartiet, trots partiledarens uttalande.
Backar M?
Moderaterna har tidigare sagt att de ser reduktionsplikten som ett viktigt verktyg för att få ner utsläppen av växthusgaser från bilar och lastbilar. Backar de nu?
– Vi kan inte ha drivmedelspriser som fortsätter i den här riktningen. Det är helt ohållbart och orimligt, sade Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson till Dagens Industri häromdagen.
Hon tillade att "ingen såg det komma" vid tiden när riksdagen skärpte plikten före midsommar förra året. Hon syftar på kombon skärpt reduktionsplikt och strax därefter rusande världsmarknadspriser på både olja och biodrivmedel.
– Man behöver se över hela systemet, säger Svantesson till tidningen.
Moderaterna vill inte utveckla för TT vad de tänker sig att "se över hela systemet" innebär.
Sju ja
Sju av riksdagens partier, alla utom SD, sade i juni ja till att skärpa kraven på inblandning av biodrivmedel i årliga steg fram till 2030, jämfört med tidigare plan.
M, KD, SD och V drev dock igenom ett krav på att regeringen ska återkomma till riksdagen i år med en bättre analys av vad de stegrade kraven innebär för hushåll, företag och svensk konkurrenskraft. Analysen ska också syna om den svenska planen är rimlig med tanke på att fler och fler länder efterfrågar biodrivmedel samtidigt som tillgången är begränsad vilket eldar på priserna.
Sveriges reduktionsplikt är strängare än andra EU-länders.
Energiminister Khashayar Farmanbar (S) säger att han förstår att prisökningarna innebär problem. Han framhåller att Energimyndigheten har i uppdrag att göra en analys av reduktionsplikten.
Men den ska inte vara klar förrän den 15 december. Två veckor senare kan nästa plikthöjningssteg innebära en krona till på dieselpriset.
När plikten skärptes enligt planen i augusti förra året ökade dieselpriset med cirka 80 öre. Vid årsskiftet togs ännu ett steg och priset på diesel ökade med 1 krona och 20 öre till, mer än förväntat. Allt hade inte med reduktionsplikten att göra, men det mesta.
– När reduktionspliktsprocessen kom igång såg ingen framför sig de här höjningarna, säger Farmanbar till TT och pekar på att priserna på olja och biodrivmedel på världsmarknaden har rusat.
Är skeptisk
Farmanbar är skeptisk till att börja backa eller sänka pliktnivåerna. Det kan finnas andra sätt att lindra effekten av prisökningarna.
– Vi kommer inte bara att sitta på händerna och vänta in kontrollstationen (det vill säga Energimyndighetens analys), säger energiministern.
– - Jag konstaterar att finansministern har pratat om reseavdraget och det är en av de lösningar vi kollar på. Det skulle förbättra situationen avsevärt för de som behöver färdas långt.
Centerpartiet har också lagt förslag om höjt reseavdrag och vill inte ändra i plikten.
TT: Handlar det om att göra andra saker än att ändra i reduktionsplikten?
– Börjar man ändra i den så är det två saker man tappar: vi tappar målsättningen att reducera utsläppen i den takt vi vill, men framförallt ökar vi vårt beroende av shejkerna i Mellanöstern och Putin.
Energiministern varnar
Energiministern varnar för att göra saker som får producenter i Sverige att dra ner på eller inte öka produktionen av förnybara drivmedel. De politiska utspelen om sänkt reduktionsplikt är inte bra.
– De skapar osäkerhet. En del av vägen framåt är ju att vi får fler producenter som litar på systemet för att börja producera så att vi får ner priset på HVO (ett förnybart drivmedel för dieselmotorer), säger Farmanbar.