Häromdagen höjdes dieselpriserna med 1 krona och 20 öre vid pump för så kallad låginblandad diesel till 20:27 kronor.
Det beror till en del på att skatter på energi och koldioxid höjdes med konsumentpriserna. Men huvudorsaken är att kraven på inblandning av biodrivmedel ökade ett steg till 30 procent och att världsmarknadspriserna på biodrivmedel har gått upp betydligt mer än vad de gjort på olja. Inblandningen ska ökas årligen i Sverige för att utsläppen av växthusgaser ska minska.
Fem gånger mer
Enligt uppgift från bolaget Circle K till TT kostade ett ton HVO fem gånger mer än ett ton diesel i nyårsveckan. HVO är ett biodrivmedel anpassat för dieselmotorer.
Priset på ren biodiesel, så kallad HVO100, vid pump höjdes med över 4 kronor litern på nyårsdagen, till 24:12. Där beror prisökningen nästan enbart på att världsmarknadspriset har stuckit iväg i takt med ökad efterfrågan. Ren HVO är skattebefriad.
Det finns åkerier, buss- och kollektivtrafikbolag som har gått över, eller vill gå över, till att köra hundra procent förnybart med HVO100. Och det finns kunder som vill betala extra för det. Detta trots att priset redan före nyårsdagens stora höjning var högre än för låginblandad diesel. Nu får företagen se över kalkylerna och överväga om det går att sikta på att köra helt förnybart sedan priset för bränslet ökat med 20 procent över en natt.
– Jag tror att vi kommer att se ganska många som hoppar av ambitionerna om 100 procent fossilfritt. Och svenska transportörer riskerar att tappa konkurrenskraft på grund av de höga priserna på låginblandad diesel, säger Tina Thorsell, som är samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
"Hotar konkurrenskraften"
De kraftiga prisökningar som lär ske årligen på grund av den skärpta så kallade reduktionsplikten (se faktaruta) hotar konkurrenskraft och klimatambitioner, enligt henne.
Tina Thorsell företräder ett partsintresse, men det resonemang hon för om faror fanns med också i riksdagens betänkande om reduktionsplikten förra året. Där fick regeringen hård kritik för bristande analys av konsekvenser för hushåll och företagens konkurrenskraft. Men också vad gäller antaganden om påverkan på klimatet och tillgången på biodrivmedel.
Transportföretagen ställer upp på målet om att utsläppen från transporter ska minska med 70 procent till 2030. Transporter pekas ut som en av de viktigaste områdena för att Sverige ska nå sina utsläppsmål och det är reduktionsplikten och biodrivmedel som ska göra det mesta av jobbet.
– Det kommer att vara en explosionsartad prisökning på drivmedel i Sverige. Det kommer att slå ut delar av svensk transportnäring, säger Tina Thorsell.
Oroade lantbrukare
Hon säger att målet kanske kunde ändras till 2040 och 90 procent. Då kan elektrifiering ha fått mer effekt.
– Men jag tycker att det är ett politiskt ansvar att se till att det inte blir dyrare att köra grönt, säger Thorsell och föreslår en översyn av skatterna på drivmedel.
Även Lantbrukarnas riksförbund (LRF) oroas av prisökningarna. Att dieselpriset sprängt 20-kronorsvallen slår direkt mot lönsamheten. Varje krona högre dieselpris ger en kvarts miljard i ökade kostnader, enligt LRF.
"Vi är alla överens om att vi behöver byta ut fossila drivmedel mot hållbara alternativ. Men de dramatiska prisökningarna på diesel och de andra insatsvarorna för att driva lantbruket sker här och nu. Vi är i ett läge där politiken riskerar att sätta krokben för en livsmedelsproduktion i världsklass," säger LRF:s ordförande Palle Borgström i ett pressmeddelande.