Att rut-avdragen, skattesubventionerad hjälp i hemmet, ökar är ju inte direkt någon nyhet. De har lyft år efter år sedan det infördes för 15 år sedan, konstaterar LO-basen Susanna Gideonsson.
– Men utvecklingen går åt fel håll, tycker hon.
I fjol gjorde 1,2 miljoner svenskar skattemässiga rut-avdrag på totalt 7,4 miljarder kronor, där städtjänster svarade för cirka två tredjedelar av beloppen som staten betalar ut.
Nära hälften av de över sju miljarderna går till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna, enligt LO:s sammanställning.
– Behöver de det, frågar sig Gideonsson?
– Vi kan använda de pengarna bättre än till städning åt dem som tjänar över en miljon.
Rut och rot ska bort
Susanna Gideonsson plockar samtidigt upp Oxfams senaste rapport som visar att de fem rikaste svenskarna äger lika mycket som fem miljoner svenskar gör tillsammans.
– Klyftorna ökar för varje dag, när folk inte har råd med mat på bordet, ska vi då använda skattepengar på det här viset, det känns för jäkligt, säger Gideonsson.
Att LO satt ihop en rapport om just rut-avdrag, och inte rot-avdragen (byggjobb) ska inte ses som att facket tycker att de manliga byggjobben är mer värda än kvinnliga. Tvärtom:
– Vi har kongressbeslut på att både rut och rot ska bort, säger Gideonsson.
Att mängder av människor skulle förlora sina jobb om rut-avdraget tas bort, tonas ner av LO.
– Det tror jag inte. Det finns behov av arbetskraft i närliggande yrken, i vården, hemtjänsten. Satsa de här pengarna på utbildning, säger Gideonsson.
Hur många som jobbar i branschen är svårt att få exakta uppgifter om. Handelns utredningsinstitut uppskattade härom året att de företag som erbjuder rut-tjänster har 50 000 anställda. I SCB:s yrkesregister finns drygt 4 000. Sen finns väldigt många egenföretagare utan anställda. Men endast omkring 3 000 har sin huvudsakliga inkomst från enbart rut-uppdrag och då till en faktisk månadslön på 18 400 kronor, enligt LO:s analys ihop med forskaren Johanna Rickne som tidigare studerat vilka som jobbar med rut-tjänster.
Bristfällig träffsäkerhet
Dessutom visar statistik och tidigare studier att det inte handlar om några instegsjobb för flyktingar som kommit till Sverige och att det finns stora frågetecken kring hur många svarta jobb som tvättats vita, vilket förespråkarna brukar lyfta fram som stöd för rut-avdraget.
Riksrevisionen konstaterade i en rapport härom året att träffsäkerheten var bristfällig. "Granskningen tyder på att många av de nya rut-arbetarna är arbetskraftsinvandrare." Och att "omvandlingen av svarta jobb till vita jobb var alldeles för optimistiska" skrev myndigheten då.
Arbetsgivarorganisationen Almega är av annan åsikt:
"Hemservicebranschen är både viktig för att stödja människor i vardagen och att stärka integrationen på arbetsmarknaden. Därför är det särskilt angeläget att branschen fortsätter att utvecklas", skriver Jessica Forss Katz, näringspolitisk expert på arbetsgivarorganisationen Almega Hemserviceföretagen, som en kommentar till den färska årsstatistiken.
