– Regeringen har dragit fötterna efter sig, säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg på en pressträff.
Socialdemokraterna har låtit riksdagens utredningstjänst räkna på hur mycket intäkter som taket hade resulterat i under december, när det skulle ha varit infört om Sverige följt övriga EU-länder.
Regeringen har skjutit upp införandet av intäktstaket till den 1 mars i år, och taket ska ligg kvar i tre månader. Om det hade införts i Sverige den 1 december så hade det gällt december, januari och februari.
I december var elpriserna de högsta som noterats i Sverige.
I slutet av november meddelade dock regeringen att intäktstak inte kunde införas från december eftersom det, enligt regeringen, kräver ändringar av svensk lagstiftning. Det skulle inte hinnas med på den korta tid som var kvar till december.
Hade taket varit på plats i december hade det kunnat ge 400 miljoner i intäkter från bolagens övervinster bara den månaden, hävdar S och hänvisar till beräkningar som riksdagens utredningstjänst gjort.
Mikael Damberg ger dock regeringen rätt i att det nog hade varit ogörligt att införa intäktstaket redan den 1 december. Men det hade varit möjligt att göra det från mitten av december eller från den 1 januari, anser han.
– Det hade gått att göra det långt tidigare än mars. Och intäkterna på vintern är nu något helt annat än vad intäkterna är på våren, säger Damberg.
I den lagrådsremiss som har tagits fram räknar regeringen med att taket ska resultera i sammantaget cirka 150 miljoner i nettointäkt för perioden mars till och med maj.
Rättat: I en tidigare version fanns en felaktighet angående vilken typ av förslag regeringen lagt fram.