Själva utgångspunkten för hur kostnaderna för barnen ska beräknas och fördelas bygger på att föräldrarna själva kommer överens, berättar Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

– Vi fick ett nytt tydligt uppdrag 2016. Grunden är att lagstiftaren vill att föräldrarna själva ska sköta detta i samförstånd, säger hon.

Men samförstånd är inte så enkelt när det handlar om pengar. Särskilt inte i samband med en uppslitande separation.

– Om föräldrar inte kan komma överens så kan vi gå in som en mellanhand och betala ut underhållsstöd med det lagstadgade belopp som ett barn har rätt till. Då får den förälder som skulle betala underhållet en skuld till Försäkringskassan.

Det gäller för barn som bor hos den ena föräldern. Om barnen bor växelvis lika mycket hos båda föräldrarna så blir det däremot sällan fråga om något underhåll, förklarar hon. Då förutsätts föräldrarna stå för lika mycket.

– Vi följer upp hur det gått för dem som fått underhållsstöd efter ett år. Om den som ska betala underhåll har skött sig och betalat in till oss så utgår vi från att det inte längre behövs underhållsstöd från oss, utan att föräldrarna kan lösa det själva.

Barn ska ha miniminivå

Försäkringskassan kan också betala ut en utfyllnad, om föräldern som skulle betalat underhåller inte har råd att betala.

– Det är för att barnet ska vara garanterad en viss miniminivå.

Även då får den som inte betalat fullt underhåll en skuld till Försäkringskassan. Enligt Jenny Cederborg är det rätt många föräldrar som får betala livet ut på sina skulder för barnen till Försäkringskassan.

Fast långt ifrån alla föräldrar behöver hjälp från Försäkringskassan. Ändå – för många blir fördelningen av kostnader ofta en orsak till gräl.

– Det är viktigt att förstå att barn innebär en livslång relation för föräldrar. Även ekonomiskt, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

Gemensamt konto

Pengarna som betalas till exet är inte till för hans eller hennes skull, utan för barnets bästa. Men det är många som har svårt att se det så, tycker både Emma Persson och Jenny Cederborg.

– Mitt förslag är att man ordnar ett gemensamt konto, där man sätter in barnbidrag och pengar som ska gå till barnet, säger Emma Persson.

Utlägg för kostnader tas från det kontot, kanske kan man skicka kvitton digitalt till varandra på större köp, föreslår hon.

Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken, tycker också att det är en bra ide med gemensamt konto, men det förutsätter att man är hyggligt överens.

– Man behöver prata igenom det ekonomiska ordentligt, säger han.

Det kan till exempel handla om hur man ska göra med dyra cyklar, läger eller aktiviteter som kostar mycket. Hur mycket ska det få kosta, och hur ska det fördelas? Det är rimligt att den som har det bättre ställt också betalar mer för barnet, tycker de.

Aldrig helt rättvist

Emma Persson understryker att det aldrig kan bli fråga om någon millimeterrättvisa, men föräldrarna behöver enas om vilken nivå, eller levnadsstandard som är rimlig.

– Men att föräldrarna har olika standard behöver inte vara dåligt. Det är inte prylar och lyx som avgör hur bra barn har det.

En annan variant är att den ena föräldern står för alla inköp, och får pengar swishade till sig efter köpen.

– Men där behöver man också komma överens, till exempel om hur man ska göra med kvitton och hur snabbt pengarna ska komma, säger Magnus Hjelmér.

Separationer gör ofta också att sparandet till barnen kommer av sig, påpekar både Magnus Hjelmér och Emma Persson. Där är det också bra att prata ihop sig. Kanske kan sparandet fortsätta på ett gemensamt konto för barnet.

– Skriv också juridiska papper, eller spara i en kapitalförsäkring, så att den andra föräldern får pengarna om man dör innan barnet blir vuxet. Även livförsäkringen bör man låta vara kvar, säger Emma Persson.