Så delar ni rättvist på skenande boendekostnader

Stigande räntor och priser får det att svida i plånboken. Se över hur du och din partner delar boendekostnaderna rättvist, är experternas råd.

Boendekostnaderna stiger, men hur delar de upp på ett rättvist sätt? Arkivbild.

Boendekostnaderna stiger, men hur delar de upp på ett rättvist sätt? Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi2022-08-01 05:50

Vem ska betala av lånet om bara en äger bostaden? Vem ska stå för köksrenoveringen och hur ska man prata om det här?

Experterna förklarar hur man delar rättvist när kostnaderna skenar.

Dela räntekostnaden

Bor du i en bostad som din partner äger är det rimligt att dela på räntekostnaden och månadsavgiften, säger två av experterna. Det kan delas på häften, eller procentuellt efter inkomst.

– Amorteringen är egentligen ett sparande som bara gynnar den som äger, det ansvaret ska i första hand ligga där, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– Tar man inte del av den eventuella prisutvecklingen ska man tänka efter så att man inte betalar för mycket, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Enligt Ica-bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér gäller samma princip för kostnadsuppdelning, oavsett vem som äger bostaden. Dela lika eller efter inkomst, det som känns bäst för er.

– Sen kan man diskutera hur man gör vid eventuell försäljning.

Betala inte din partners nya kök

Om ett par ska dela på större renoveringskostnader, som kan öka bostadens värde, bör en varningsklocka väckas hos den som inte äger, säger Fernández.

– Då måste man ta in en jurist så att båda kan få en del av den framtida kakan.

Åhrman är skeptisk till sådana avtal.

– Jag tror inte man ska hålla på så, det är för komplext. En mindre peng kan läggas för att öka trivseln, men äger du inte ska du inte gå in med stora belopp.

Hur renoveringskostnaden ska delas avgörs, enligt Hjelmér, av hur paret beslutat att göra vid försäljning. Den som äger bör däremot betala en större andel.

– Om man äger olika mycket kan man dela upp kostnaden procentuellt utifrån vad man gått in med.

Dela efter inkomst

Om båda äger bostaden finns egentligen ingen uppdelning som är rätt eller fel, säger experterna, det beror på vad paret upplever som rättvist.

Vissa betalar exakt hälften var, säger Åhrman, och andra delar procentuellt räknat på inkomst. Fernández och Hjelmér slår ett slag för det senare.

– Den som exempelvis står för en tredjedel av den totala hushållsinkomsten tycker jag bara behöver stå för en tredjedel av kostnaderna, säger Fernández.

– Det kan vara rimligt, säger Hjelmér.

Skillnad på gift och sambo?

Om man är gift och inte skrivit äktenskapsförord spelar uppdelningen mindre roll, säger experterna. Att ha juridiken på plats är dock alltid viktigt, säger Åhrman.

– Framför allt om man är sambo, lagen är inte lika rättvist fördelande där.

Kom ihåg att bostaden delas lika mellan sambor om den köpts gemensamt, även om bara en betalat, säger Hjelmér.

– Man kan reglera det i ett samboavtal, beroende på vad man tycker och tänker.

Att skapa utrymme för eget sparande är extra viktigt om man är sambo, säger Fernández.

– Det är viktigt för friheten och den ekonomiska rörligheten.

Kom överens tidigt

Det absolut viktigaste är att man faktiskt sätter sig ner och pratar om ekonomin, gärna tidigt i förhållandet, säger experterna.

– Var transparent med era inkomster och vad som är viktigt för er. Var inte heller för kortsiktiga, situationen kan ändas mycket om man separerar, säger Fernández.

Åhrman rekommenderar att börja med den typen av samtalen så tidigt som möjligt.

– Ju längre man är tillsammans desto mer komplext brukar det bli, säger hon.

Sambolagen

Sambor har inte samma rättsliga skydd som gifta par. Man ärver inte varandra och är inte underhållsskyldiga gentemot varandra.

Sambor är två ogifta personer som lever i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll. Bostaden, om den köpts eller hyrs för gemensamt bruk, och bohaget som man skaffat eller fått tillsammans är samboegendom enligt lagen.

Det man köper eller får för att använda ensam omfattas inte.

Om samborna separerar eller om någon går bort delas det som paret fått eller köpt gemensamt lika, oavsett om någon betalat mer eller står som ägare. Om ena sambon avlider går dennes halva till de egna barnen och i andra hand föräldrar eller syskon.

Det går att avtala bort vissa delar av sambolagen i ett samboavtal. Man kan till exempel avtala bort hela bodelningen om man vill det. Om en av samborna äger hela den gemensamma bostaden kan den också avtalas bort.

Källa: Riksdagen.se och Familjens jurist

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om