Som privatperson är det dags att se över sin ekonomi, går det att höra från de flesta experter. Men vad man sedan ska göra med sina sparpengar när inflationen stiger och börsen går ner är desto svårare att veta.

Enligt Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, kommer A och O i en trygg privatekonomi alltid vara att ha en tillgänglig buffert för oförutsedda utgifter. Tumregeln är minst två månadslöner före skatt.

– Det är viktigast, de måste vara så pass tillgängliga att de sitter på ett sparkonto. Där får man helt enkelt leva med att man inte får ett skydd mot inflationen, för de pengarna måste finnas.

Hon rekommenderar att dela upp ens sparande i tre delar: Bufferten, det kortsiktiga sparandet, till exempel till ett kommande bröllop eller långresa, och det långsiktiga sparandet till ett framtida husköp eller pensionssparande.

– Här får man långsamt börja bygga upp strukturen för sitt sparande, dela upp det i olika korgar som man utsätter för olika typer av risk.

– Bufferten och det kortsiktiga sparandet ska inte utsättas för så stor risk, de pengarna vill man veta ska finnas kvar när man vill använda dem. Nivån på bufferten har förstås med att göra vilket typ av liv man lever, är man singel och bor i hyresrätt behöver man kanske inte lika mycket pengar som en barnfamilj med sommarstuga och två bilar som är beroende av att inkomsterna kommer in som de ska.

Oerfarna för orosmoln

Saknas utrymme att investera är det heller inte läge att använda allt sparande på en drömsemester i sommar.

– Det gäller att gå emot den instinkten vi ofta har, pengarna bränner i fickan och man vill göra något för dem. Men jag lovar att du kommer vara glad den dagen det finns en liten slant att använda när någonting väl händer.

SEB:s privatekonom Américo Fernández håller med om att bufferten bör ligga högst upp på listan. Om du stresstestar privatekonomin kanske det visar sig att en buffert på två månadslöner är alldeles för lite.

– Många har inte upplevt de privatekonomiska orosmolnen tidigare. De som har varit ute på arbetsmarknaden senaste fem-tio åren har inte upplevt annat än stigande börser, noll inflation, extremt låga räntor och stigande bostadspriser.

– Men hur slår det om bolåneräntan skulle gå från 1,5 till 3 procent inom ett år, har du de pengarna? Hur slår det om energipriserna fortsätter att vara höga? Då kanske det visar sig att det behövs fyra sparade månadslöner, säger han.

Investera i det du känner till

När man väl har gjort den kalkylen finns det ingen anledning att bygga på ett kontosparande som tappar i värde, menar Américo Fernández. Vid sparande på börsen är det viktigt, oavsett hur kort- eller långsiktig din plan är, att inte lägga hela sparbeloppet på en och samma gång.

– För då är du helt beroende av tajmingen. Det spelar ingen roll hur många års erfarenhet man har, det är helt omöjligt att veta om man befinner sig på toppen eller på botten. Det visar sig först efteråt.

Totalt beräknas svenskarna sitta med ungefär 2 100 miljarder kronor i kontanter på olika typer av konton, varav 230 miljarder på olika former av sparkonton där pengarna är inlåsta en viss tid med någon slags mindre ränta.

Resterande omkring 1 870 miljarder kronor, återfinns på lönekonton och sparkonton med fria uttag där räntan oftast är noll, enligt siffror från Statistiska Centralbyrån. En inflation på sex procent äter därmed upp många miljarder från svenskarnas sparande.

Ska man då investera på börsen men inte vet på vad är rådet från Américo Fernández att vända sig till något varumärke eller bolag som man själv förstår sig på. Det kan skapa en förståelse inför eventuella nedgångar, som gör att man inte säljer av.

– Det är där många gör sina missar. Man följer flocken, och när börsen vänder ner så börjar man sälja av sina innehav. Vet man vad man investerar i, så är man mindre benägen att göra den klassiska sparmissen.