– Det är många parametrar, det här är komplext. Men man behöver ha koll på dem innan man ger sig ut för att köpa, säger Madelén Falkenhäll, privatekonomisk expert på Swedbank, som gjort beräkningarna och matchat dem med uppgifter från Mäklarstatistik för bopriserna.

Den som har 100 000 kronor kommer dessvärre inte så långt, i alla fall inte i större städer, konstaterar hon. Med en lön på 25 000 i månaden kan man köpa bostad för 610 000 kronor.

– Det kan vara svårt att hitta.

Som bostadspriserna ser ut nu så krävs mer i kontantinsats i de flesta städer i landet, även om man har en riktigt bra lön.

Med 200 000 går det lite bättre, i alla fall för den som är ung och ska köpa en mindre bostad. Den som exempelvis är nyseparerad och behöver större för att bo med barn får däremot det svårare. I alla fall på många håll i landet.

– Har man 30 000 i lön kan man köpa lägenhet för 1,3 miljoner kronor. Det går att få en trea i städer som Västervik, Sundsvall och Skövde för det, säger Madelén Falkenhäll.

Trots goda inkomster är köpemöjligheterna begränsade, men har man mer i kontantinsats så ökar chanserna att hitta drömbostaden.

– Vi utgår från Swedbanks lånegrunder, men de stora bankerna har ungefär liknande regler. Kalkylen innebär att man behöver 15 procent i kontantinsats, säger hon.

Amorteringskrav

Den som köper bostad och lånar till en stor del av köpet behöver ofta amortera, det vill säga betala av på lånet. Finansinspektionen har beslutat om två olika slags amorteringskrav. Ett som kopplas till inkomsten, och ett som kopplas till belåningsgraden på bostaden.

– De ligger också med i kalkylen som vi har gjort, om man ska amortera en, två eller till och med tre procent av lånen, säger Madelén Falkenhäll.

Frågan är dock hur man ska bära sig åt för att spara ihop till en kontantinsats – hundratusentals kronor framstår för för många som helt ouppnåeligt.

Men Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, har räknat på hur man kan göra, och konstaterar att den som börjar i tid faktiskt kan lyckas. Sparar man en kort tid, kanske tre år, bör pengarna sättas på ett vanligt sparkonto.

– Aktiefonder ser ju mer attraktivt ut för att de ger högre avkastning, men om man har otur kan det komma en börsnedgång, säger Frida Bratt.

Snöboll i rullning

Den som sparar med en längre horisont, som tio år, gör dock klokast i att stoppa pengarna i aktiefonder, anser hon.

– Då kan man dra nytta av den så kallade ränta på ränta-effekten, då man får avkastning på avkastningen. Det är som en snöboll som rullar fortare och fortare, och pengarna kan växa snabbt.

Visst, man kan dela upp sitt sparande, enligt Bratt, och sätta en del på sparkonto och en del i aktier för att både få avkastningen och tryggheten. Men ju kortare tid det är tills man vill köpa sin bostad, desto viktigare är det att pengarna sitter tryggt. Om än med lägre avkastning, enligt Frida Bratt.

Bäst är om man så tidigt som möjligt själv börjar spara till en bostad, eller om föräldrar kan börja spara tidigt åt sina barn. Då kan pengarna växa i aktiefonder under lång tid.

– Vi privatekonomer tjatar om att det är viktigt att ha ett eget sparande som är långsiktigt, säger Frida Bratt.