Riksbanken och riksbankschefen Erik Thedéen kom med det väntade beskedet. Styrräntan höjs med 25 punkter till 4 procent precis som marknadsaktörerna förutspått. För hushåll som sitter med bolån och en rörlig tremånadersränta betyder det att bolånekostnaderna återigen får räknas upp.

Christina Sahlberg, sparekonom hos jämförelsesajten Compricer, påpekar att för många hushåll blir marginalerna nu allt mindre.

– Det är många som har uttryckt förtvivlan över att det blivit så dyrt. Samtidigt känns det som att genomsnittssvensken klarar sig nu men är jätteorolig att det ska bli ännu dyrare, säger hon och fortsätter:

– Många har i åtanke förra hösten med de höga elpriserna, kommer det igen så kanske vi knäcks nu för det var så tufft då.

Hur mycket boendekostnader ökar beror naturligtvis på hur stort bolånet är, vilken ränta man har förhandlat sig till och om låntagaren omfattas av amorteringskravet eller inte. TT har i ett par räkneexempel tittat på hur mycket högre månadskostnaden blir efter skatteavdraget, bland annat:

Om man jämför med en rörlig ränta på 4,7 procent, det vill säga omkring storbankernas snitträntor, så betyder en ökning med 0,25 procentenheter att månadskostnaden stiger med 146 kronor i månaden på ett lån på en miljon kronor.

Ny höjning väntas

Betydligt svettigare blir det för någon med tre gånger så stort lån, nästan 500 kronor mer (493 kronor) i månaden, det vill säga nästan 6 000 kronor mer om året.

För dem med 5 miljoner kronor i lån så blir det 823 kronor mer i månaden.

Christina Sahlberg påpekar att de ökade kostnaderna nu får hushållen att omprioritera.

– Vi ekonomer tjatar alltid om att man ska ha en buffert för oförutsägbara händelser. Det här är lite av en oförutsägbar händelse, att räntan skulle gå upp så fort och man ska inte ha dåligt samvete för att man använder sin sparbuffert.

– Sedan tror jag det är många som lever ganska bra och alltid levt så att man kan köpa den mat man vill och resa en gång om året. Det får man kanske dra in på nu.

Binda eller rörligt?

En ständigt återkommande fråga är att binda sina lån eller välja rörligt? I samband med dagens räntehöjning, den åttonde på lika många möten, så reviderar dessutom Riksbanken upp sin prognos för styrräntan. Christina Sahlberg konstaterar att historiskt sett har rörlig ränta nästan alltid varit bättre ekonomiskt.

– Men att tajma marknaden när det gäller bolån eller börsen är svårt. Klarar du av svängningar och kanske en högre ränta ett tag så rekommenderar jag rörlig ränta men är du orolig och ligger på marginalen så kan du absolut binda.

– Tittar du till exempel på att binda på tre år, då får du en lägre ränta än den rörliga. Det betyder att banken tror att räntan kommer att gå ned så du får betala en extra premie på ett bundet bolån men sover kanske bättre då.

Rättelse: I en tidigare version förekom genomgående en felaktig uppgift i faktaruta gällande lån på 5 miljoner kronor.

* Alla bolånekostnader uträknade efter skatteavdrag. Inkluderar ej eventuella amorteringskrav.