Uppskrivningen bygger på att lönerna enligt Pensionsmyndigheten ökar med 2,6 procent.

– Det är skillnaden mellan genomsnittet av faktiska löneökningar för alla mellan 16 och 64 år som har inkomst 2023 gentemot 2022, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Genomsnitt av faktiska förändringar

Kanske kan man studsa en aning över siffran, för det så kallade märket i avtalsrörelsen blev 4,1 procent. Men här utgår alltså Pensionsmyndigheten från de faktiska förändringarna som skett mellan i år och i fjol.

– Det är exceptionellt nu med inflationen. Det innebär en väldigt kraftig minskning av köpkraften.

Man kan också undra varför pensionsökningen inte blir lika stor som den genomsnittliga löneökningen. Det beror på att en del av höjningen betalas ut i början av pensionstiden, enligt Pensionsmyndigheten, som kallar metoden förskottsindexering.

När pensionerna börjar betalas ut får pensionärer ett förskott på den framtida inkomsttillväxten med 1,6 procent.

"Förskottsräntan ingår i pensionen som en antagen framtida inkomstutveckling. Varje år räknas pensionen om med skillnaden mellan den verkliga och förskottsberäknade inkomstutvecklingen" skriver Pensionsmyndigheten i sitt pressmeddelande.

I år ökade pensionerna med 3 procent, men nästa år blir det alltså mindre.

Garantipensionen, som är en del av grundskyddet för de sämst ställda, kommer dock att höjas mer än inkomst- och tilläggspensionen eftersom den styrs av inflationen. Uppräkningen är 9,1 procent.

Över hälften har garantipension

Det rör nu allt fler pensionärer. Ole Settergren förklarar att över hälften av alla pensionärer har någon form av grundskydd, och att ännu fler kommer att få det nästa år.

Beroende på hur stor del av pensionen som består av garantipension blir uppräkningen större än för dem med inkomst- eller tilläggspension, mellan 1 och 9,1 procent.

– Vi räknar med att 190 000 personer ytterligare kommer att få garantipension nästa år, säger Ole Settergren.