Så mycket tjänar bankerna på sparkonton

Pengar på sparkontot blir till guld för bankerna. Bankernas intäkter rusar, eftersom de tjänar så mycket på inlåningskontona.

Bankerna täljer guld. Arkivbild.

Bankerna täljer guld. Arkivbild.

Foto: Jan Collsiöö/TT

Ekonomi2022-10-28 05:15

Alla de fyra storbankerna har rapporterat kraftiga vinstökningar.

– Det är väldigt bra rapporter. Bankerna har gynnats av de trender vi förväntade oss, men de har levererat ännu bättre, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.

Han konstaterar också att trots att tiderna ser ut att bli sämre så är kvaliteten hos bankernas krediter fortfarande god. Bankerna har inte några stora kreditförluster.

Bankaktierna är en god investering, tycker han, även då tiderna blir sämre.

Bra investering

– Visst ökar kreditförlusterna något, men de är ändå låga. Bankerna brukar ge utdelning på en bra nivå, de brukar ge en 8–9 procent, säger Andreas Håkansson.

Det tredje kvartalet i år skiljer sig markant från hur det sett ut tidigare, då styrräntan varit noll eller till och med negativ. Nu får bankerna ränta på pengar som de sätter in hos Riksbanken.

Under det tredje kvartalet har det så kallade räntenettot, det vill säga skillnaden mellan inlåningsränta och utlåningsränta, hos de fyra storbankerna vuxit till cirka 42 262 miljoner kronor totalt. Det kan jämföras med 34 404 miljoner kronor för ett år sedan. Vinsterna har också ökat, och en stor del beror på just det ökade räntenettot.

Sparräntor

Flera av bankerna har infört en viss sparränta på sparkontona, men inte i lika snabb takt som Riksbanken har höjt sin styrränta.

För att få ränta krävs också oftast att pengarna låses in på viss tid.

Joakim Sandberg, professor både i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och i finansiell ekonomi vid universitetet i Groningen i Nederländerna, tycker att de låga eller uteblivna sparräntorna är ett tecken på en marknad som inte fungerar.

– Det skulle inte ha varit så om bankerna inte var så stora, och kunderna inte så trögrörliga, säger han.

På en väl fungerande marknad skulle bankerna inte kunna göra så här mot sina kunder.

– Det visar att bankerna har makt, säger Joakim Sandberg.

Bankerna själva förklarar sig med att de under lång tid inte tjänat, eller till och med förlorat pengar, på sparkontona då de rått nollränta. De tänker så att säga bakåt, och vill nu ta igen det som de har missat.

Tjänat pengar ändå

Men det resonemanget ger inte Joakim Sandberg mycket för.

– När det har varit nollränta har de ökat volymen på sin utlåning i stället. Då har de tjänat pengar på den.

Andreas Håkansson tycker dock inte att det är konstigt att bankerna vill ta igen det som de förlorade under nollränteåren.

– Då behövde inte kunderna betala minusränta för sitt sparande. Jag har inget problem med att räntenettot stiger. Bankerna är fortfarande inte uppe i sina lönsamhetsmål, säger Andreas Håkansson.

Dessutom, alla bankerna har någon typ av konto där de ger någon form av ränta. Inte transaktionskonton, men andra konton. Då är det bara att flytta pengarna dit, tycker Andreas Håkansson.

Joakim Sandberg tycker att bankerna ska betrakta krisen som gemensam. Då duger det inte att vara girig.

– Alla behöver hjälpas åt, både banker, energibolag och andra. Att i det här läget vara girig blir dåligt för ekonomin.

– Folk hamnar i en ekonomisk kris. Men hela ekonomin sitter ihop, och det gör att de själva kan förlora på det då, säger Joakim Sandberg.

Bättre placering än sparkontot? Arkivbild.
Bättre placering än sparkontot? Arkivbild.
Fakta: Bankernas tredje kvartal

Swedbank redovisar en vinst före skatt på 7 180 miljoner kronor för tredje kvartalet. Räntenettot steg till 8 360 miljoner kronor

SEB redovisar en rörelsevinst på 9 118 miljoner kronor för tredje kvartalet 2022. Räntenettot steg till 8 925 miljoner kronor, från 6 612 miljoner kronor. Enligt kvartalsrapporten beror det på att centralbankerna höjt sina styrräntor och att banken därmed tjänar mer pengar på framför allt inlåningen.

Handelsbanken redovisar en rörelsevinst före kreditförluster på 7 776 miljoner kronor för årets tredje kvartal, mot vinsten på 6 487 miljoner kronor motsvarande period i fjol. Räntenettot steg till rekordhöga 9 578 miljoner kronor under tredje kvartalet, mot 7 586 miljoner kronor i fjol.

Nordea redovisar en rörelsevinst före kreditförluster på 1 355 miljoner euro, motsvarande cirka 14,9 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2022. Det kan jämföras med vinsten på 1 246 miljoner euro förra året. Räntenettot steg till 1 407 miljoner euro, från 1 226 miljoner euro.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!