Så påverkar Natobeskedet handeln med Turkiet

Efter Natouppgörelsen ska de svensk-turkiska förbindelserna stärkas på en rad områden. Däribland handeln – där länderna redan har en etablerad relation som nu kommer att fördjupas, genom bland annat grön omställning och förflyttad produktion.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och statsminister Ulf Kristersson tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg (mitten) på Natotoppmötet i Vilnius. Relationerna mellan Turkiet och Sverige ska nu stärkas inom flera områden, däribland handel.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och statsminister Ulf Kristersson tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg (mitten) på Natotoppmötet i Vilnius. Relationerna mellan Turkiet och Sverige ska nu stärkas inom flera områden, däribland handel.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi2023-07-13 05:00

Runt 400 svenska bolag är företrädda i Turkiet i dag. Av dessa är ungefär 125 aktiva på plats, enligt Edin Erkocevic, Business Swedens handelssekreterare i Turkiet.

– Vi har redan en betydande närvaro av svenska företag i Turkiet, både stora och medelstora bolag, så vi startar inte på noll.

Under 2022 ökade exportvolymen från Sverige till Turkiet med 35 procent jämfört med 2021, och uppgick till 20,4 miljarder kronor.

Utbredd lönsamhet

En ny undersökning från Business Sweden, ägt av staten och näringslivet tillsammans och som hjälper svensk export och investeringar i Sverige, visar att en majoritet (77 procent) av de tillfrågade företagen var lönsamma förra året.

Detta samtidigt som den turkiska ekonomin har kämpat mot skyhög inflation och krympande tillväxt.

– Sverige exporterar främst verkstadsprodukter, järnmalm, metall, fordon, pappersmassa och kemikalier, säger Edin Erkocevic.

– Från Turkiet importeras framför allt hushållsapparater, kläder och verkstadsprodukter.

I Natouppgörelsen som nåddes mellan Sverige och Turkiet tidigare i veckan fastslås att ländernas ekonomiska samarbete ska stärkas: "Både Turkiet och Sverige ska se till att maximera möjligheterna att öka bilateral handel och investeringar."

Ökad regionalisering

Edin Erkocevic lyfter fram en turkisk sektor på frammarsch som lär vara av intresse för svenska bolag.

– Det handlar om leverantörskedjor och tillverkning. De senaste åren har vi sett att europeiska och svenska bolag ägnar sig åt regionalisering – där de vill flytta produktion från Asien och komma närmare Europa.

– I takt med den här utvecklingen kan Turkiet spela en central roll. Det beror dels på den geografiska lokaliseringen där landet håller på att bli en brygga mot Asien, men även logistik och tillgång till arbetskraft är av betydelse, fortsätter han.

Handels hållbarhetskrav

Samtidigt blir hållbarhet allt viktigare på den turkiska marknaden. Det beror till stor del på EU:s gröna giv, initiativet som ska göra unionen klimatneutral till år 2050, betonar Edin Erkocevic.

– Halva Turkiets export går till EU. Turkiska exportörer vill inte riskera att utsättas för tullavgifter om deras produkter inte uppfyller EU:s hållbarhetskriterier. De vill kunna fortsätta åtnjuta frihandelsavtalens fördelar.

– Här kan svenska bolag bidra med mycket kunskap och hållbara lösningar som kan förbereda den turkiska tillverkningsindustrin för EU:s klimatkrav.

Fakta: Sveriges handel med Turkiet

Turkiet är Sveriges 18:e största handelspartner.

Under 2022 exporterade Sverige varor för nästan 20,4 miljarder kronor till Turkiet. Jämfört med 2021 var det en uppgång på 35 procent då varuexporten det året uppgick till drygt 15 miljarder.

Den totala varuimporten från Turkiet till Sverige uppgick under 2022 till knappt 16,4 miljarder kronor. 2021 importerades varor för 13,8 miljarder kronor.

Svenskt ägande i Turkiet i form av tillgångar uppgick till 17 miljarder 2021, vilket är den senast tillgängliga siffran. Flödet, som beskriver investeringsaktiviteten mellan länderna, uppgick till 2,3 miljarder kronor 2022, året innan låg det på 1,3 miljarder.

Källa: Kommerskollegium


Fakta: Svenska företag i Turkiet

Av 64 svenska bolag, som svarade på en enkät från Business Sweden under perioden mars-april, uppgav 77 procent att de var lönsamma under 2022.

87 procent av företagen uppgav att den svenska kopplingen, varumärket ”Sweden”, var fördelaktig för affärerna.

Vikten av hållbarhet som en faktor vid inköpsbeslut har ökat och 65 procent av de tillfrågade uppger att deras kunder betraktar hållbarhet som en betydelsefull faktor vid inköpsbeslut.

När det gäller investeringar agerar många svenska företag försiktigt med tanke på det osäkra makroekonomiska klimatet både lokalt och globalt.

Sammantaget tyder resultaten av undersökningen fortfarande på att Turkiet, med sina 85 miljoner invånare och strategiska geografiska läge, fortsätter att vara en lovande marknad för svenska företag.

Källa: Business Sweden "Business Climate Survey Türkiye 2023”

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!