På onsdag släpps regeringens budgetförslag i sin helhet. Precis som brukligt har dock en rad förändringar redan avslöjats, där vissa från regeringshåll lyfts fram som en viktig hjälp för hushåll som kämpar med högt inflationstryck, stigande räntor och som konsekvens av dessa två – minskad köpkraft.

Hittills har det handlat om förstärkt jobbskatteavdrag och pausad höjning av brytpunkten för statlig inkomstskatt. Till det kommer bland annat sänkt skatt för pensionärer, utökat rotavdrag och lägre skatt på drivmedel. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har dock varit tydlig, "läget är problematiskt" och budgeten behöver "vara återhållsam".

– Jag skriver under på problembilden och att man inte vill elda på för mycket så att inflationen drivs på. Det är därför vi får breda åtgärder och inte lika mycket i plånboken, säger Américo Fernández, privatekonom hos SEB.

– Man har kommit med en del förslag. Men det finns mer som man behöver göra för att jag ska tycka att man satsar på hushållen, säger Swedbanks sparekonom Arturo Arques och påpekar att brukligt är att hushållen får en femtedel till tredjedel av hela reformutrymmet.

Saknas åtgärder

Båda två är eniga om att det saknas åtgärder för de målgrupper som kanske är mest utsatta i nuvarande ekonomiskt bistra tider. Américo Fernández lyfter exempelvis ett bostadstillägg för pensionärer.

– Det är ett inkomstprövat stöd och du säkerställer att det går till de pensionärer som har det allra tuffast. Ett annat är underhållsstöd för ensamstående. Det är två åtgärder som skulle träffa rätt och dessutom inte kosta speciellt mycket.

– Vill man stötta de som har det tuffast bör man titta på bostadsbidrag och bostadstillägg. En annan sak, men som inte har riktigt samma träffsäkerhet, är att höja barnbidraget som inte har höjts på många år. Men det är en dyr åtgärd, så det är en reform som kostar mycket och inte bara går till de mest behövande, säger Arturo Arques.

Swedbanks hållbarhetsekonom Madelén Falkenhäll har för TT:s del gjort beräkningar på skatteförändringseffekter på olika typhushåll. För en familj med två vuxna och två barn blir förändringen 800 kronor medan till exempel ett pensionärspar får 500 kronor i skillnad.

Skillnaden – en hushållsost

– Sällan eller aldrig har köpkraften fallit så mycket för så många. Ska man stötta hushållen nu, då ska man titta på skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare och höjda reseavdrag för den som är beroende av bil, säger Arturo Argues.

Américo Fernández påpekar samtidigt att till exempel den sänkta drivmedelsskatten inte kommer att få speciellt stor betydelse för exempelvis en barnfamilj som kör 1 500 mil om år.

– Sänkningen skulle motsvara 140–150 kronor lägre drivmedelsutgifter varje månad. Det är inte mycket pengar för en barnfamilj och skulle väl räcka till en hushållsost och ett mjölkpaket.

– Det låter som det är många plånboksåtgärder, men det kommer inte fylla på kassan tillräckligt mycket.