Drivmedelspriserna når nya toppar i stort sett varje dag och elpriserna ligger på samma höga nivå som i december i södra Sverige.

Redan före den ryska invasionen av Ukraina hade energipriserna pressat upp inflationen i Sverige.

Så här kan hushållens plånböcker påverkas framöver:

.

Mat:

Redan tidigare, under pandemin, hade matleverantörer och producenter ökade kostnader. Då drog de i många fall ned på sina marginaler i stället för att höja priserna i affären. Nu kan det vara slut med det.

– I osäkra situationer drar man sig för att tillfälligt höja priset för att sedan sänka det igen. Så har det varit under pandemin. Men nu när livsmedelsföretagen ser att energipriser och råvarupriser fortsätter att ticka på på grund av kriget är de mer benägna att plocka ut det mot kund, säger Magnus Hjelmér, privatekonom på Ica-banken.

Att Ukraina och Ryssland är två av världens största producenter av spannmål hjälper knappast till, enligt Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

– Det gäller att hålla koll på vilka livsmedel som går upp mest och vad man kan köpa istället. Är det någon gång man ska se över sina livsmedelskostnader så är det nu. Nu är det läge att äta efter säsong, välja mer vegetariskt, skriva veckomatsedlar och plocka fram matlådan till jobbet, säger hon.

.

Drivmedel:

Den som kör 1 500 mil per år med en dieselbil betalar med dagens priser 1 100 kronor mer i månaden jämfört med för ett år sedan.

– Det finns risk att den här prisutvecklingen kommer fortsätta. Det får en enorm spridning i samhället, säger Magnus Hjelmér.

Det brukar talas om en smärtgräns när råoljan kommer upp till 130 dollar per fat. Då börjar folk hitta andra alternativ till bilen. Den smärtgränsen närmar sig.

– Att parkera bilen en stund nu och se om man kan åka kommunalt eller cykla i stället är en vinnare för plånboken, säger Magnus Hjelmér.

.

Elpriserna:

De höga elpriserna hänger ihop med att Europa är beroende av rysk naturgas för sin energiförsörjning – och att det svenska elnätet är sammankopplat med kontinentala Europas.

Redan under hösten skruvade Rysslands president Vladimir Putin åt flödet, vilket gav en direkt effekt på energipriserna i Europa. Nu finns det en oro på marknaden att exporten ska stanna av helt. Att Tyskland har stoppat gasledningsprojektet Nord Stream 2 kan få än mer långsiktiga effekter på energipriset.

– Normalt är det väder och vind som styr. Nu helt plötsligt är det andra faktorer som påverkar priset. Jag skulle tro att vi får fortsätta att leva med relativt höga priser historiskt sett, säger Magnus Hjelmér.

Elpriserna kan dock dämpas av att vattenflödet kommer i gång i älvarna och om våren blir mild.

– Om det blir varmare behöver vi inte värma våra hus lika mycket. Och även om priserna är höga så kanske vi kan hålla nere konsumtionen. För hushållen står uppvärmning av hus och vatten för majoriteten av energiförbrukningen, säger Magnus Hjelmér.

.

Boräntorna:

De långa räntorna har redan varit på väg upp ett tag. Med den stigande inflationen tror många bedömare att Riksbanken kommer behöva höja räntan tidigare än prognosen, som säger hösten 2024.

– Inflationen kommer förmodligen att bli högre, samtidigt som centralbankerna världen över kommer vilja hålla tillväxten igång. Det är ett otroligt svårbedömt läge, säger Emma Persson på Länsförsäkringar.

Hon tycker att ett försiktigt hushåll bör räkna med räntehöjningar.

– Man kanske kan prova att leva som om räntan redan var dubbelt så hög och se hur det känns?, säger hon.

Här tror hon också att den psykologiska effekten kan påverka. När människor runt omkring börjar köpa stormkök och vattendunkar så kanske ens egna sug efter att göra till exempel ett större husköp avtar.

– Det riskerar att bli locket på vad gäller mycket när det kommer till hushållen. Men det gäller att komma ihåg att räntorna fortfarande är på historiskt låga nivåer samtidigt som hushållens ekonomi fortfarande bedöms ha en positiv utveckling. Vi får se hur mycket det påverkas av den psykologiska effekten framåt, säger hon.

Magnus Hjelmér tror att oron i omvärlden gör att Riksbanken kommer hålla fast vid sin prognos.

– Man kanske väntar ytterligare eftersom elpriserna fortfarande ligger högt. Den europeiska centralbanken är inne på lite samma spår. Hur centralbankerna bedömer krigets längd och effekt är det som kommer sätta agendan för räntorna.

.

Jobben:

De senaste jobbsiffrorna från USA var urstarka. Om samma starka utveckling är att vänta i Europa är mer tveksamt.

– USA påverkas inte av kriget i samma utsträckning som Europa. Det finns en risk för jobben om konsumtionen minskar. Och såklart för företag som är beroende av export till Ryssland.

Sverige är dock inte särskilt exponerat mot Ryssland i det avseendet.

– Det man ska ta med sig är att Ryssland är ett stort land till ytan, men inte stort ekonomiskt. Det är inget stort exportland för Sverige och utgår man från det så borde vi inte påverkas så mycket, säger Magnus Hjelmér.

.

Sparandet:

I kriser och konflikter generellt så överger investerare svenska kronan för större valutor. Sedan årsskiftet har kronan försvagats med 10 procent gentemot dollarn.

– Fortsätter den svenska kronan att urholkas kan det bli negativt för den som åker utomlands och får betala mer, och positivt för den som sparar i till exempel USA-fonder, säger Magnus Hjelmér.

Samtidigt är börsen skakig med tvära kast upp och ner.

– Normalt sett brukar börser reagera kortsiktigt på krig. I det här kriget dras även energimarknaden med vilket gör att osäkerheten ökar något. Vi kan nog räkna med en fortsatt skakig börs, men långsiktigt så gör man klokt i att sitta kvar, säger Magnus Hjelmér.

Även Emma Persson anser att man inte ska avskräckas av de kraftiga börsrörelserna.

– Det gäller att försöka ha det långa perspektivet i åtanke och tro på att det kommer att lösa sig så småningom. Jag tycker att man gott och väl kan fortsätta månadsspara, säger hon.

.

Tillväxten:

Ekonomerna är överens om att vi är i en situation där var och en behöver se över sin privatekonomi. Magnus Hjelmér tycker att även den som inte brukar läsa ekonominyheter nu bör göra det ett tag framöver.

– Inflationssiffrorna, och hur riksbanken väljer att agera, säger något om pristrycket generellt. Bolån, transport och mat är de absolut största kostnadsposterna i det privata hushållet, och alla de får jag svar på om jag följer inflationen och hur riksbanken agerar, säger han.

Den som märker att det blir mindre pengar kvar i plånboken bör agera, tycker han.

– Om man ska bygga upp en buffert får man ta till ganska drastiska åtgärder. Då behöver man ställa bilen. Kanske ha en köpfri månad och dra ner på energiförbrukningen hemma. Det handlar om att agera där det ger störst effekt i plånboken.