Bolånen

Räntorna bara stiger. Är det någon idé att förhandla om bolåneräntan då? Jodå, tycker Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Jag tror att att när räntan går upp så börjar fler bekymra sig och undrar om de får den bästa räntan. Jag tror att kunderna blir mer om sig och kring sig, och att konkurrensen för bankerna ökar, säger han.

När räntorna har varit låga så har inte kunderna brytt sig lika mycket, tror han. Men nu blir räntorna kännbara, och det gör att det kan finnas pengar att tjäna på att ta den där kontakten med banken, tipsar han.

Américo Fernández, privatekonom på SEB, tycker också att det är värt att försöka få ned sin ränta, men pekar också på möjligheten att minska sin låneamortering under en period om det är knapert. Hur stort kravet på amortering är beror bland annat på belåningsgrad.

– Det finns en möjlighet att låta värdera om sin bostad. Då kan man få sänka amorteringen och ta pengarna till löpande utgifter under en tid, säger han.

Boendet

Se över ekonomin i god tid. Går det inte ihop så måste man göra något, konstaterar Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

– Kanske kan man öka inkomsterna, till exempel genom att hyra ut ett rum. Är det riktigt illa så behöver man flytta till ett billigare boende, säger hon.

Värmen

Går det att få ned värmekostnaderna i villan? Det är värt att titta på, konstaterar Américo Fernández. Han tycker att man ska ta hjälp av en energirådgivare för att se över förbrukningen.

Enligt Vattenfall går ungefär 60 procent av elen som villaägare förbrukar till uppvärmning, 20 procent till varmvattnet och 20 procent till hushållsel. Kanske går det att sänka temperaturen i något eller några rum ett par grader, stänga av golvvärmen då den inte är nödvändig och se till att täta dörrar och fönster. Riktigt stora besparingar kan man göra om man ser till att byta uppvärmning, enligt Vattenfall. Att spara på småsaker som att släcka lampor eller apparater i stand by-läge ger dock inte särskilt stora elbesparingar, enligt Vattenfall.

Strömningstjänsterna

Strömningsjätten Netflix konstaterade redan i våras att intäkterna minskade när folk börjat se över sina abonnemang. Nu till hösten kan det vara läge för fler att göra samma sak. Har man flera handlar det om tusenlappar.

Américo Fernández beräknar att kostnaden för en strömningstjänst på runt 1 500 kronor per år ungefär motsvarar kostnadsökningen efter Riksbankens senaste räntehöjning för en genomsnittlig lägenhetsägare i Stockholm.

Gymkortet

Handen på hjärtat, hur ligger det till med det där gymkortet och träningen? Är det värt pengarna, eller går det kanske att träna billigare? I alla fall under sommarhalvåret?

Américo Fernández beräknar att det går att spara upp till 3 000 på ett halvår om man skippar gymkortet och tränar ute i stället.

Bilåkandet

När bensin och diesel är dyrt så kommer vi antagligen att börja fundera över vårt bilåkande. Går det att samåka, och är det verkligen nödvändigt att skjutsa barnen överallt?

Maten

Barkbröd och blodpudding, nja, antagligen behöver det inte gå så långt. Men visst finns det pengar att spara. Lågpris och extrapriser så klart, men också vad vi äter och dricker.

Mest påtagligt är utelunchen på jobbet. Américo Fernández räknar på en besparing på 22 500 kronor per år om en person skippar utelunchen och fixar en rejäl matlåda i stället. Gör två personer i hushållet samma sak blir besparingen förstås dubbel.

Många tar sig gärna en kaffe i farten på stan. Men vanan blir dyr. En kopp för 30 kronor per arbetsdag kostar många tusenlappar varje år.

Second hand-köpen

– Second hand är trendigt och miljömedvetet, och nu är det helt rätt. Nu är det bra att det inte är skämmigt längre, säger Annika Creutzer.

Hon tror att vi kommer att bli duktigare på att både köpa och sälja begagnat framöver.

Hemestern

Vårt resande kommer att påverkas om vi får det sämre ekonomiskt, tror Annika Creutzer. Kanske håller vi oss hemma för våra semestrar även framöver, trots att vi längtat så efter att resa under pandemin.

– Hemestern kan vara en del av att spara. Att inte flyga, och inte slösa bensin, säger hon.

Sparandet

I dåliga tider är det särskilt viktigt att ha ett ett sparande.

– Se över ekonomin i god tid. Hur går det om någon blir sjuk? Hur går det i hop när allt går upp? Se över sparandet, säger Annika Creutzer.

Festerna

Stora påkostade fester, dyra viner och fin mat blir kanske lite mer sällsynt nu. I dyrtider då vardagen knappt går ihop är det knappast läge att planera för svindyra bröllop och lyxiga födelsedagskalas.

– I sämre tider kan det bli en revansch för knytkalasen. Alla tar med sig något, som på 70-talet, säger Annika Creutzer.