I drygt två veckor har det stormat kring Gautam Adanis och hans indiska jättekoncern Adani Group. Allt sedan investeringsbolaget Hindenburg Research släppte en rapport med bedrägerianklagelser riktade mot Adani den 24 januari.

Hindenburg, som också blankat Adani-aktien, anklagar koncernen för både kursmanipulation och skalbolag i skatteparadis.

Blankning är då investerare – lite förenklat – med hjälp av lånade aktier satsar på att en aktiekurs ska falla.

Mångmiljardären Adani, som byggt sin förmögenhet på bland annat flygplatser, energibolag och kolbrytning, tillbakavisar allt och kallar rapporten för en attack på hela Indien.

Hittills har affärsimperiets marknadsvärde rasat med drygt 120 miljarder dollar. Och Gautam Adani själv har petats från toppskiktet av Bloombergs index över världens rikaste, där han i slutet av 2022 låg på fjärde plats.

Under en period förra året var han världens näst rikaste, efter Elon Musk, enligt miljardärslistan.

I Indien ifrågasätts affärsmannens relation till premiärminister Narendra Modi och den politiska oppositionen har sedan Hindenburg-rapporten krävt en utredning av bedrägerianklagelserna. I veckan genomförde också indiska myndigheter en räd vid ett av Adanis bolag.

I den extrema kraschen står blankarnas makt ännu en gång i fokus.

"Letar efter skit"

Blankningsspecialister fokuserar på att hitta bolag med problem – ofta redovisningsproblem, svindlerier eller regulatoriska problem, enligt Jonas Nyberg, senior finansinspektör på Finansinspektionen (FI).

Genom att blanka aktier och sedan släppa rapporter om bolagets problem kan blankarna sedan tjäna stora pengar på kursfallet.

Fenomenet fick ett uppsving i USA under den senare delen av 00-talet och bolaget Muddy Waters som siktade in sig på att leta upp kinesiska bedrägerier på den amerikanska börsen, enligt Nyberg.

– Det började sprida det här fenomenet med fristående firmor som bara letar efter skit helt enkelt.

Inget uppsving

Blankning är inget nytt och fenomenet är inte heller växande i sig, enligt Nyberg. Däremot blir antalet blankningsaktörer större i takt med att det totala antalet aktörer på marknaden ökar.

– Det är fler blankningsaktörer nu än vad det har varit någonsin innan, så på det sättet är det växande, men inte som fenomen, säger Jonas Nyberg.

Ur ett ekonomiskt perspektiv anses blankning generellt vara en bra del i prissättningen på aktiemarknaden, enligt Nyberg.

– Om möjligheten att blanka övervärderade bolag finns så bör inte så många bolag bli övervärderade, säger han.

Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza, håller med.

– Från tid till annan blir vi människor lite euforiska och så rusar en aktie och många småsparare kommer in på slutet och sen så vänder den och så bränner man sig.

– På så sätt så kan blankning bidra till en sund och effektiv prissättning, säger han.

Långa rapporter

När blankningsspecialisterna släpper sina blankningsanalyser måste de också vara transparenta med att de har blankat aktier i det aktuella bolaget.

– Då kan den som läser analysen använda den informationen i sin bedömning, säger Jonas Nyberg.

Blankarnas rapporter brukar vara mycket mer omfattande än köpanalyser som syftar till att få fler att köpa aktier i ett bolag, säger han.

– De personer som gör det här är oftast, och det här är bara generellt, mycket hårdare researchade och det är bättre fakta än i de analyser som presenteras från den andra sidan.

Hindeburg Researchs rapport om Adani Group är 100 sidor lång och bygger, enligt bolaget, på två års undersökningsarbete.

Två läger

I diskussionen om blankningens för och nackdelar finns "två läger" med ytterligheter i varje ände, säger Nicklas Andersson.

– Dels småsparare som tycker att blankarna kommer in och förstör och känner att "här investerar vi i ett bolag som är värdeskapande och gör samhällsnytta" och så kommer ni in för att förstöra, säger han.

Andersson tar upp aktiekriget kring spelbutikskedjan Gamestop 2021 som en märkeshändelse kopplat till blankning.

Småsparare gick samman på underforumet "Wallstreetbets" på Reddit för att sätta dit och förstöra för blankare, som satsat på att Gamestop-aktien skulle sjunka, genom att investera i bolaget.

– Det där blev en rejäl hysteri, säger Nicklas Andersson.

I den andra ringhalvan i blankningsdiskussionen finns blankningsaktörer som kanske missbrukar sin makt, enligt Andersson.

– Aktörer som är kända för att skriva negativa rapporter och försöka skrämma småsparare till att sälja så att kursen sjunker.