Energideklarationer för fastigheter har närmast blivit en slag i luften, slog Riksrevisionen fast i en rapport i somras. Det är ett exempel på varför Sverige inte kommer att nå målet för energieffektivisering till 2030 med nuvarande styrmedel, enligt Energimyndighetens beräkningar.
Därför har regeringen beslutat att tillsätta en utredning som ska ta fram mer tvingande förslag på hur ett system med kvotplikter ska se ut, så kallade vita certifikat. De elföretag som inte uppfyller sin del tvingas betala en sanktion, enligt direktiven till utredningen.
Så funkar det
Tanken är att energi/elproducenter och elnätsföretag ska åläggas att ta fram åtgärder för att effektivisera energianvändningen, kvoter som de måste leva upp till. Dessa elbolag kan i sin tur köpa tjänsterna från företag, experter på effektivisering, som exempelvis får ner slöseriet med energi i en fastighet. Elbolaget kan sedan redovisa sin effektivisering, sin del i kvotplikten till berörd myndighet.
– Det är ett system för att använda energin effektivare, säger Ygeman.
På frågan om det inte blir slutanvändaren, hushållet eller det elslukande företaget som får betala notan för effektiviseringen, svarar Ygeman:
– Tanken är ett positivt netto.
Dyrare utan effektivisering
Ygeman drar liknelsen att om ingen effektivisering hade gjorts de senaste 20–30 åren så hade Sverige behövt betydligt mer produktion av energi, vilket i förlängningen hade blivit dyrare för alla.
Den som fått uppdraget att fram förslag på hur de vita certifikaten ska se ut i detalj är Göran Enander, i dag landshövding i Uppsala län, tidigare också bland annat statssekreterare på Miljödepartementet.