I dag Ätervinns 15 procent av de svenska hushÄllens plastförpackningar. Svensk plastÄtervinning har som mÄl att det 2025 ska vara 55 procent. Det kan jÀmföras med EU:s mÄl som Àr 50 procent till 2025 och 55 procent till 2030.
Mattias Philipsson erkÀnner villigt att det Àr en knapp deadline.
ââMen man mĂ„ste ha jĂ€kligt tuffa mĂ„l. Det hĂ€r Ă€r brĂ„ttom!
VÀrlden största
AnlÀggningen Site Zero i Motala kommer enligt Svensk plastÄtervinning att bli vÀrldens största. Den anlÀggning man har i dag Àr 15 000 kvadratmeter. 2023 kommer den att vara pÄ 60 000 kvadratmeter.
DĂ€r kommer man att kunna hantera 200 000 ton plastförpackningar om Ă„ret â dubbelt sĂ„ mycket som i dag.
Tekniskt kommer den att vara betydligt mer avancerad Àn den nuvarande. DÀr man i dag kan sortera ut fyra olika sorters plast kommer man i stÀllet att kunna sortera och Ätervinna tolv olika typer.
Ăven förpackningar som bestĂ„r av sammansatta material kommer att kunna sorteras och antingen Ă„tervinnas kemiskt eller bli nya kompositprodukter.
à sa Stenmark Àr materialflödesexpert pÄ NaturvÄrdsverket. Hon tror att den nya anlÀggningen kommer att fÄ stor betydelse för Ätervinningen av plast i Sverige.
ââDet Ă€r superviktigt och superkul. Det Ă€r verkligen en anlĂ€ggning vid fronten. Det Ă€r en av de mest avancerade jag kĂ€nner till. De anvĂ€nder mycket avancerad teknik och det Ă€r en superstor anlĂ€ggning.
ââDet Ă€r vĂ€ldigt roligt att de satsar pĂ„ att Ă„tervinna flöden som man i dag kanske inte ser att det funnits nĂ„gon marknad för.
Helt klimatneutral
Site Zero kommer dessutom att vara helt klimatneutral. AnlÀggningen drivs av förnybar energi och den plast och övrigt avfall som inte kan Ätervinnas skickas till koldioxidinfÄngning (CCS).
Det finns ocksÄ planer pÄ att utnyttja byggnadens stora platta tak för att producera egen energi med solceller.
I dag har Sverige inte kapacitet för tvÀtt och granulering av den Ätervunna plasten, utan det görs i Tyskland och NederlÀnderna. I etapp tvÄ, som ska vara klar 2025 kommer det att ske pÄ plats i Motala.
ââDĂ„ har vi slutit hela kretsloppet, sĂ€ger Mattias Philipsson.
ââJag tror â eller vet â att det hĂ€r gör att Sverige tar ledningen för Ă„tervinning av plast och gör plasten till en del av den cirkulĂ€ra ekonomin.