För välmåendet är det viktigt att ta pauser och slappna av – och att gå på semester har blivit vår tids verktyg för vila. Men det är inte alltid lätt att sluta tänka på jobbet eller skolan, trots att man får.

– Återhämtning är en viktig del av stresshantering. Den viktigaste källan till det är sömn och helst bör du få återhämtning i vardagen. Men det kan vara så att du inte hinner få den återhämtning du behöver i vardagen och då är semestern ett utmärkt tillfälle, säger stressforskaren Dan Hasson.

Går vi tillbaka i tiden, till 1938 när semestern blev lagstadgad i Sverige, var syftet med bestämmelsen att bidra till att hålla de anställda friska under resten av året. Det var viktigt för att kunna upprätthålla den snabba produktionstakten i industrierna.

Helst skulle man ha en aktiv sommar, gärna ute på landet, och företagen köpte fastigheter utanför staden dit medarbetarna kunde åka och rekreera sig. De skulle andas in frisk luft, cykla och promenera – inte gå på dans eller dricka alkohol.

Längden spelar ingen roll

Det började med två veckors betald semester. 1951 blev två veckor till tre och tolv år senare fick svenska folket en månads ledighet. 1978 infördes en femte vecka.

Men hur lång din semester är har egentligen ingen betydelse. Enligt forskning tjänar den genomsnittliga människan ingenting på att vara ledig i fyra veckor i stället för en.

– Oavsett hur lång semester du tar har det bara kortvarigt välgörande effekter på hälsa och välbefinnande. Men vad man mår bra av är individuellt, välj den längd på semestern som är bäst för dig, säger Dan Hasson.

Att bli stressad har länge varit nödvändigt för människans överlevnad. Men det moderna samhället kräver sällan att du fysiskt behöver kämpa för ditt liv. Ändå reagerar kroppen på ungefär samma sätt oavsett om du upplever ett verkligt hot eller har en stressig dag på jobbet.

Viktigt med planering

Alla blir inte av med stressen så fort första semesterdagen kommer, men det finns flera saker du kan göra för att varva ner. Att aktivt arbeta för att släppa stressen kan verka motsägelsefullt, men den egna inställningen och planering av sin ledighet är nödvändig, säger Dan Hasson.

– Andning och avslappningsövningar är de mest kraftfulla sätten för att varva ner, säger han.

Med bara tre djupa andetag börjar kroppen aktivera sitt parasympatiska nervsystem, den delen av nervsystemet som lugnar ner, bygger upp och reparerar kroppen. Den andra delen av så kallad effektiv stresshantering är förhållningssättet, säger Dan Hasson.

Bostaden ska städas, hela släkten måste besökas, gräset ska klippas och barnen måste aktiveras. Men ta bort "ska" och "måste" ur ekvationen och lägg till "vill" i stället. En liten men effektiv metod, säger han.

– Förhållningssättet kan man alltid påverka. Om du tänker att "nu blir det så jobbigt med semestern och det finns så många krav på mig" är det klart att det blir väldigt svårt att varva ner.

Det tredje steget är att analysera och planera sin tid.

– Ta reda på vad du vill och jobba systematiskt för att uppnå det. Fundera till exempel på vilken typ av semester du vill ha. Om du inte planerar hur och vad du ska göra så kommer det inte att ske och du sätter automatiskt dig själv i en stressig situation, säger Dan Hasson.