När kylan, som i brittiska medier fick öknamnet "trollet från Trondheim", drog in över Storbritannien i december blev tusentals uppvärmda rum, så kallade warm spaces, en räddning för många.
Nu finns över 3 600 sådana platser listade hos välgörenhetsorganisationen Warm Welcome Space. Det rör sig om allt från bibliotek till andra offentliga och privata lokaler. Hit kan britter som inte har råd att slå på värmen hemma komma och tina upp och dricka en kopp te.
Det kan låta överdrivet i ett västeuropeiskt land, men britterna har visat sig vara extra känsliga för höga el- och gaspriser.
Enligt en studie från Internationella valutafonden, som bland annat The Guardian har skrivit om, drabbas brittiska hushåll hårdast i Västeuropa av energikrisen. Enligt en annan studie som tidningen publicerar har tre miljoner brittiska hushåll inte råd att sätta på värmen.
Fuktiga hus
Ett skäl till utsattheten är att landet är beroende av gas för att värma upp husen. Britterna har dessutom dåligt isolerade och fuktiga hus. Även mögel har blivit ett problem när människor inte har råd att värma upp husen ordentligt, vilket bland annat Sky News rapporterar.
Storbritannien har också störst klasskillnader i Västeuropa, vilket IMF konstaterar påverkar.
– I Storbritannien är det många som har gamla lösningar där man köper polletter för att få i gång värmen. De drabbas hårt av gaspriserna eftersom husen främst värms med gas. Det finns också en stark koppling mellan gaspriset och elpriset i Storbritannien eftersom mycket av elen produceras genom gaskraft, så de är sammanlänkade, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin och Metis.
Även om elprisdebatten i Sverige är intensiv så ligger priserna i många andra europeiska länder en bra bit över de svenska. Så ser det bland annat ut i Storbritannien, Frankrike och Tyskland, enligt en sammanställning som Merlin och Metis har tagit fram.
– I Sverige hålls elpriset ned av att vår elproduktion vida överstiger elanvändningen. Det beror bland annat på att vi i grunden har bra förutsättningar med älvarna i norr som ger mycket vattenkraft, vi har också en bra utbyggd kärnkraftsproduktion och mycket har också att göra med den vindkraftsutbyggnad vi sett de senaste tio åren, det har gått väldigt snabbt, säger Christian Holtz.
I år är Sverige Europas största nettoexportör av el, en titel som Frankrike normalt brukar ha.
De stora europeiska länderna är mer beroende av fossil elproduktion, från gas och kol. Frankrike har dessutom haft ovanligt dålig produktion i sina kärnkraftverk under året.
Men det är svårt att jämföra elpriser mellan länder rakt av. Skatter och nätavgifter ser olika ut i olika länder, vilket gör att det hushållen faktiskt får betala kan variera.
Enligt en sammanställning som Eurostat har gjort, som inkluderar olika skatter och avgifter, betalade danska hushåll mest för elen under årets sex första månader. Sverige hamnar precis på snittet bland EU-länderna.
Allvarlig situation
Tyskland och Danmark har höga elskatter och placerar sig högt på listan, medan hushållen i Nederländerna bara betalar en bråkdel av vad de gör i grannlandet Belgien.
Oavsett är priserna skyhöga på de flesta ställen. Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker vid Energiföretagen, beskriver situationen i Europa som allvarlig.
– Vi är mitt i krisen, det räcker att titta på elpriserna nu och jämföra dem med priserna för ett år sedan för att konstatera det. Det i sig inte är konstigt eftersom vi har ett fullskaligt krig i Europa, det vore märkligt om det inte skulle synas, säger han.
Redan hösten 2021 började gaspriserna att stiga i och med att Ryssland begränsade flödet. Inför vintern har många europeiska länder trots det lyckats fylla upp sina gaslager.
Enligt Magnus Thorstensson finns det i nuläget ingen uppenbar risk för större strömavbrott i Europa, så länge det inte blir smällkallt – krisen handlar snarare om att det blir väldigt dyrt.
Mögel sprider sig till gosedjur
På ett bibliotek i Suffolk i England, som fungerar som värmestuga, värmer sig en rad människor. En av dem är Carla Francesca som är där med sin tvååriga dotter. Kylan har gjort att mögel sprider sig i deras hem, något hon oroar sig för.
– Det (möglet) dyker upp överallt. Bakom lister, runt fönstren. Jag fick flytta min dotters spjälsäng eftersom möglet spred sig från sängen till några av hennes gosedjur, säger hon till The Guardian och fortsätter:
– Det skulle underlätta om vi hade värmen på längre stunder, men det är så dyrt.
Experterna har dock redan börjat blicka mot nästa vinter. Den ser tyvärr inte ut att bli mycket bättre.
– Gaslagren i år är fulla tack vare rysk import. Nästa vinter kommer att bli det stora problemet och under tiden blöder alla, konsumenter och företag, av de här priserna, säger Magnus Thorstensson.
Även Christian Holtz tror att nästa vinter blir tuff, men inte främst i Sverige.
– Den här vintern handlar om att hela Europa är väldigt beroende av gas. Normalt sett kommer 40 procent av den europeiska gasen från Ryssland, nu är siffran nere under 10 procent och det är inte helt osannolikt att den går ner mot noll, säger han.
Det beroendet kommer det att ta tid att lösa.
– Blir den här eller nästa vinter en riktig vargavinter så ser det riktigt kärvt ut, risken för i år börjar minska lite, men nästa vinter vet vi ingenting om. Det politiska läget i Europa är också osäkert, det finns en stor sårbarhet. Blir det en sämre vädersituation eller något annat bakslag så finns det inga riktiga marginaler att hantera det, säger Christian Holtz.