• Kolla vart pengarna tar vägen

– Kolla vart pengarna går och gör en hushållsbudget. Jag brukar rekommendera Konsumentverkets budgetkalkyl, säger Sharon Lavie, sparekonom på Schibsted.

Hon tycker att man ska rota fram sina kontoutdrag och fakturor, och försöka få ordning på hur mycket pengar som egentligen går åt till olika saker.

– Om man enligt budgeten ska ha pengar kvar, men inte har det, så får man se över olika småköp och utgifter.

Anders Stenkrona, sparekonom på Nordea, ser två sätt att förbättra kalkylen om budgeten inte går ihop. Att sänka utgifterna, eller att öka intäkterna.

– De allra flesta familjer har prylar som de inte behöver, och de allra flesta behöver något de inte har. Sälj gamla saker, och köp begagnat, säger Anders Stenkrona.

• Räkna på räntan och fatta elräkningen

För många är både höjning av styrräntan och elpriser per kWh abstrakta begrepp som är svåra att omsätta till siffror. Men faktum är att de kommer att få en avgörande inverkan på privatekonomin.

Sharon Lavie förklarar att för att räkna ut vad man kan vänta sig i räntekostnad så gäller det att se till vad boräntan kan bli. Med den senaste monsterhöjningen av styrräntan från Riksbanken kan boräntan tänkas bli 3,7 procent.

– Om man har två miljoner i lån så räknar man 0,037 gånger 2 000 000. Det blir 74 000 kronor som man ska betala på ett år, och då delar man det på tolv. Sedan räknar man på amorteringen också, en eller två procent.

Elräkningar är något de flesta av oss inte haft anledning att bry oss särskilt mycket om tidigare. Fast nu blir det annorlunda.

– Ta fram elräkningen och kolla avtalet. Står det att det är "tills vidare-avtal" så innebär det att man aldrig valt. Det är absolut dyrast, säger Sharon Lavie.

För den som inte har ett bundet avtal tycker hon att man kan ha ett rörligt avtal nu.

– Jag skulle göra så, de bundna avtalen är så enormt dyra, och man binder sig för en längre tid. Ingen vet vad som händer.

Hon tycker också att man måste ha koll på sin förbrukning. Den står på elräkningen, liksom priset per kWh som man betalar nu.

– Man får inte stoppa huvudet i sanden. Ta fram miniräknaren och räkna vad det blir om elpriserna höjs, säger Sharon Lavie.

• Skala bort onödigt

Anders Stenkrona tycker att man nu ska behandla sin privatekonomi som en formel 1-bil. Läget är allvarligt, och vi måste bereda oss på kostnadschocker.

– Allt som inte är absolut nödvändigt måste trimmas bort. Allt blir dyrare och då behöver pengarna gå till det nödvändigaste.

Med det menar han lite hårdraget sådant som man hamnar hos Kronofogden för om man inte betalar, som räntor, hyra och elräkning.

– Det är viss sorts mat också, all slags mat är inte nödvändig.

• Maxa intäkterna

Det går att hitta sätt att få in pengar, enligt Anders Stenkrona. Hyr ut ett rum i bostaden, hyr ut bostaden under semesterresan, sälj saker som inte används och hyr ut prylar.

– Det går att hyra ut sina saker. Jag hyrde ut en vedklyv nyligen säger han.

• Tänk långsiktigt

Både han och Sharon Lavie tror att vi kommer behöva ha det knapert en tid. Därför fungerar det inte med kortsiktiga lösningar, som lån för att täcka kostnaderna, eller att knapra på sparkontot för mycket. Kapa kostnaderna, och säg hej då till vardagslyxen i stället, är råden.

– Det har utlovats elstöd från staten, men lev inte på hoppet. Det är ingen bra strategi, säger Anders Stenkrona.

Men försök också få till så bra bankränta som möjligt, och kolla om det går att slippa amorteringar en tid.

– Mitt tips är att om man har en belåning över 70 procent så ska man fortsätta att amortera. Dels för att bli mindre räntekänslig, dels för att man blir mindre känslig om man måste sälja sin bostad med förlust. Har man en belåningsgrad under 70 procent kan man be att få slopa amorteringen.

• Se till att ha "krigskassa"

Om det är möjligt är det bra att försöka lägga undan lite pengar löpande för att ha en "krigskassa".

– Man bör ha minst tre månadslöner brutto i "krigskassa". Men det beror också på hur man har det, om man är en familj med barn, villa, och lån kan det behövas mer, säger Sharon Lavie.

"Krigskassan" ska fungera som en buffert, som ska finnas lätt tillgänglig, helst på ett vanligt sparkonto.

Sharon Lavie tycker att man ska komma ihåg att det är i lägen som det här som man ska använda den särskilda bufferten.

– Om något händer, låna inte till hög ränta. Ta av "krigskassan" i stället, och gör inbetalningar till dig själv, säger Sharon Lavier.

• Glöm bort fonderna

För den som har haft råd att investera pengar på börsen, i fonder eller aktier, är det bra att inte drabbas av panik och sälja. Försök att glömma bort att de finns, säger Anders Stenkrona.

– Låt dem stå kvar. På fem års sikt är det 90 procents chans att de går upp. Ser vi på tio år ökar chansen till 95 procent.

• Lönsamma investeringar

Bättre värmesystem, solceller eller kanske en kamin – det finns investeringar som lönar sig, även om det är dyrt.

Både Sharon Lavie och Anders Stenkrona tycker att man noga ska räkna på sådant som kan göra att kostnaderna minskar för elen. Det kan betala sig snabbare än man tror, särskilt när elpriserna ser ut att vara höga under lång tid framöver om kriget blir långvarigt.