Saab: "Högintressant" hur vapnen används i Ukraina

I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har Saabs aktie rusat – och efter Rysslands invasion av Ukraina kan försvarskoncernen analysera deras vapens effektivitet. Samtidigt har stridsflygplanet Gripen mött flera affärsmässiga bakslag.

Saabs vd Micael Johansson, här framför en modell av stridsflygplanet Gripen E, beskriver det gångna kvartalet som starkt.

Saabs vd Micael Johansson, här framför en modell av stridsflygplanet Gripen E, beskriver det gångna kvartalet som starkt.

Foto: Magnus Andersson/TT

Ekonomi2022-07-21 07:39

Micael Johansson, vd för Saab sedan 2019, är särskilt nöjd över kvartalets mycket starka orderingång.

En stor del kommer från den svenska beställningen av spaningsflygplanet Globaleye, med ett ordervärde på 7,3 miljarder kronor.

Men det gäller även bland annat sensorer, träning och utbildning, och beställningar på så kallade "supportvapen" som de pansarbrytande vapnen Carl Gustaf, NLAW och AT4.

– Det är väldigt mycket som rör sig och vi har fått många förfrågningar. Vi ser att många länder ökar sina försvarsutgifter, inte minst i Europa, säger Johansson till TT.

Aktien har i år rusat nästan 70 procent, men efter att försäljningarna och rörelseresultatet inte nått upp till förväntningarna är aktien vid halv fyra-tiden ned runt 7 procent.

Samtliga av de tidigare nämnda pansarbekämpande vapnen har använts frekvent i kriget i Ukraina. Bland annat har Sverige skickat AT4, Storbritannien NLAW, och Kanada har försett landet med granatgeväret Carl Gustaf.

"Högintressant" att se hur vapnen används

Enligt Johansson är det tragiskt att se att de behöver användas i kriget, men han är samtidigt glad över att de hjälper Ukraina att skydda sig.

Och de videoklipp som florerar på hur vapnen används i kriget är något som Saab tar vara på och analyserar, tillägger vd:n.

– Det är högintressant för oss att se hur de används, och hur kort tid det tar att lära sig att använda dem. Det är unikt, säger han.

I rapportens vd-ord nämner Johansson att ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära ökade möjligheter för Saab att förse alliansen och dess medlemsländer med avancerad försvarsförmåga.

Han poängterar att alla Saabs produkter redan i dag är Nato-kompatibla – men att det ökar trovärdigheten för Sverige, både som land och som industri, att vara delaktiga från insidan.

Att ett medlemskap också skulle ge tillgång till försvarsalliansens interna upphandlingsorgan ser Johansson som positivt.

– Jag hoppas på fler ubåtar och mer stridsflyg i vår region. Det vore märkligt om inte Sverige och de nordiska länderna får ett sådant ansvar, med tanke på vad som sker österut, säger han.

Stridsflygplanet nobbas

Men något som lyser med sin frånvaro i vd-ordet är Saabs senaste stridsflygplan Gripen E.

Projektet har under senare tid stött på flera bakslag. På ett halvår har både Finland och Kanada nobbat Gripen E till fördel för det amerikanska flygplanet F-35. Det svenska stridsflygplanet har endast sålts till Sverige och Brasilien.

Men Gripen E har fortfarande en väldigt bra framtid, menar Micael Johansson. Brasilien har nyligen lagt till fyra flygplan i kontraktet och har visat intresse för att införskaffa fler. Och även Sverige kommer att behöva fler på sikt, enligt vd:n.

– Sedan ska man vara medveten om att det är en tuff marknad, som handlar mycket om säkerhetspolitik och politiska beslut. Där ser vi att USA är en stark spelare, och det handlar mycket om hur länder vill liera sig, säger Johansson.

"Fantastiskt agilt system"

TT: Varför bör länder välja Gripen E framför amerikanska F-35?

– För att Gripen är ett fantastiskt agilt system som sömlöst kan gå mellan olika uppgifter. Det är väldigt kostnadseffektivt, lätt att använda, kan användas på vägbaser, och det behövs lite folk omkring för att sköta planet.

Han tillägger att Gripen-flygplanet är unikt på det sätt att det kan "användas som en Iphone" – i den mån att olika typer av applikationer kan läggas till, vilket gör att det kommer att kunna användas bortom 2060.

Fakta: Saabs delårsrapport

Saab redovisar en vinst före skatt på 550 miljoner kronor för årets andra kvartal. Det kan jämföras med vinsten på 649 miljoner under motsvarande kvartal i fjol.

Rörelseresultatet steg till 738 miljoner kronor, upp från 715 miljoner. Men analytiker hade räknat med mer. Snittprognosen låg på 757 miljoner kronor enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.

Omsättningen under andra kvartalet blev 10 171 miljoner kronor, mot 10 131 miljoner ett år tidigare. Där hade analytiker räknat med 10 300 miljoner kronor, enligt Bloomberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!