Säkrare banker möter möjlig finanskris

Hur förberedda är de svenska bankdirektörerna? Från vänster Nordeas vd Frank Vang-Jensen, SEB:s Johan Torgeby, Handelsbankens Carina Åkerström och Swedbanks Jens Henriksson. Arkivbilder.
Hur förberedda är de svenska bankdirektörerna? Från vänster Nordeas vd Frank Vang-Jensen, SEB:s Johan Torgeby, Handelsbankens Carina Åkerström och Swedbanks Jens Henriksson. Arkivbilder.

Svenska banker är betydligt säkrare i dag än vid finanskrisen 2008. Risken för att en ny bankkris ska landa i skattebetalarnas knä är väldigt liten, enligt två ekonomer.

Ekonomi 26 mars 2023 18:12

Amerikanska banker går omkull. Schweiziska storbanken Credit Suisse räddas i en akutsituation och nu senast reses orostecken kring tyska storbanken Deutsche Bank. Oron för en våg av finanskriser världen över har återigen hamnat i blickfånget. Vad står närmast på tur, fruktar och frågar sig många?

– Man kan inte utesluta en finanskris, men vi står bättre rustade i dag, säger ekonomiprofessor Ted Lindblom vid Handelshögskolan i Göteborg, och som bland annat forskar kring reglering av banker.

Behöver inte springa

Jämfört med finanskrisen 2008 är svenska banker betydligt bättre förberedda och i synnerhet jämfört med den svenska bankkrisen i början av 1990-talet då staten fick rycka ut. Krav på högre buffertar, mer eget kapital i förhållande till utlåningen, ska fungera som bättre krockkuddar. Sedan har kundernas insättningsgaranti höjts av staten till en dryg miljon kronor.

– Man behöver därmed inte springa till banken, säger Ted Lindblom.

För blir det en bankrusning, att alla kunder vill ha ut sina pengar samtidigt, räcker inga krockkuddar i världen. Men vi vill inte heller ha ett helt supersäkert banksystem, enligt Ted Lindblom. Då får vi banker som inte tar några risker, som inte vågar låna ut. Det blir en balansgång mellan risk och hur dyrt och otympligt ett banksystem får vara, resonerar han.

Reglering på tapeten igen

USA har jämfört med det europeiska regelverket valt en mer riskfylld väg. Speciellt de mindre bankerna är mindre reglerade – de kan ta större risker och tanken är att det ska ge en bättre ekonomisk tillväxt.

– Det kanske stämmer, men i stället får vi mer av brandkårsutryckningar, säger Klas Eklund, numera ekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling, tidigare mångårig chefsekonom på SEB.

Han ser framför sig en förnyad diskussion om att med reformer säkra upp regelsystemet kring bankerna igen, likt det som hände efter finanskrisen 2008, men som med åren kommit att bli lite av ett lapptäcke.

Även om risken bedöms som liten, vågar varken Ted Lindblom eller Klas Eklund utesluta en värre situation och att en internationell härdsmälta i den finansiella världen återigen spiller över även på svenska banker. Därmed kan den hamna i skattebetalarnas knä.

Bredare uppdrag

Men ändå, om det skulle gå så illa, Klas Eklund påminner om att statens slutnota från den svenska bankkrisen på 1990-talet ändå i det långa loppet slutade på plus. Detta sedan alla kristillgångar i form av fastigheter som staten tagit över så småningom kunde säljas med vinst.

Klas Eklund tror också att världens centralbanker som en effekt av inflationskrisen kan komma att få ett bredare uppdrag, inte bara stirra sig blinda på inflationen och köra räntorna först i botten och sedan fort i topp.

– Centralbankerna måste ta sin del av skulden för var vi står i dag. Det är inte rimligt att satsa allt på inflationen, säger han.

Fakta: Storbankerna klarar kraven

Bankerna har krav på sig hur mycket kapital de måste ha i förhållande till utlåningen.

Kraven är uppdelade på olika typer av kapitalbuffertar, enligt Finansinspektionens regelverk.

De tre svenska storbankerna, SEB, Handelsbanken och Swedbank måste hålla lite drygt 18 procent i egen kapitalbas i förhållande till de så kallade riskvägda exponeringsbeloppen.

Alla tre storbanker klarar med råge kraven, enligt den senaste redovisningen i slutet av 2022, på mellan 21,6 och 23,2 procent.

Källa: Finansinspektionen

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ämnen du kan följa